Första året kan det hända en hel del och är avgörande om man kommer att få bestående men eller inte.

– Har man varit hjärntrött längre än ett år brukar det hålla i sig. Men är det så att man hanterar det på ett klokt sätt så kan det sakta bli bättre, enligt Birgitta Johansson.

Svårt för omgivningen att förstå

Att leva med hjärntrötthet kan i många fall vara svårt då det inte syns på utsidan. Det är därför då också svårt för omgivningen att förstå problemet.

– Ett bekymmer med hjärntrötthet är att man inte blir trodd, respekterad och lyssnad på, och det behöver man. Det är lätt att andra ställer krav på att man borde jobba eftersom man ser helt ok ut. Det är svårt att förstå sånt som inte är synligt, säger Birgitta Johansson och fortsätter:

– Man vill ju vara välfungerande och så försöker man prestera och så fungerar inte kroppen. Vi har träffat personer som gått i flera år och trott att de håller på att bli tokiga och plötsligt förstått att de är hjärntrötta, berättar docent Birgitta Johansson.

Stor ökning

I dag finns det ingen patientförening för människor som lider av hjärntrötthet men Afasiföreningen i Värmland har engagerat sig i den här patientgruppen.

– Vi ser en stor ökning av hjärntrötta i samhället och det är en tyst grupp som har svårt med att få den hjälp de behöver, anser Susanne Björkegren på Afasiföreningen i Värmland.

Varför engagerar ni er i den här gruppen?

– Sjukdomen syns inte utanpå, men drabbar ändå många, t ex efter en skallskada eller en stroke, men även efter utmattningssyndrom. Har man hjärntrötthet är det viktigt att ha en fysisk person att vända sig till som förstår problematiken och kan se till helheten, samt hjälpa till med strategier och tips i vardagen, menar Susanne Björkegren.