Enligt Marie Oudin (M) kommer berörda kommuner och regioner att fortsätta att jobba för att den nya utbildningen kommer på plats, trots dagens besked.

– Vad jag förstår skjuts det på framtiden eftersom pengarna inte räcker, men vi ger inte upp.

Enligt Försvarsmaktens analys av försvarsberedningens slutrapport ska Sveriges försvar stärkas, men i långsammare takt än vad försvarsberedningen tänkt.

Orsaken är att det på sikt fattas 55 miljarder, enligt Försvarsmakten.

Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” föreslog i våras en lång rad satsningar på ett starkare försvar. I beredningen ingick samtliga riksdagspartier.

Regeringen gav sedan Försvarsmakten i uppdrag att analysera hur förslagen kan genomföras inom uppsatta ekonomiska ramar. Försvarsmakten är nu klar med sin analys.

-Det här innebär ett betydande steg mot ett starkare försvar, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

Han pekar på att den militära förmågan kommer att öka i samtliga försvarsgrenar; armén, flyget och marinen.

-Trenden har vänt, säger ÖB.

Tar längre tid

Att få hela den föreslagna, nya krigsorganisationen på plats kommer dock, enligt analysen, att ta längre tid än vad partierna i försvarsberedningen räknat med.

Försvarsberedningen bedömde att den nya krigsorganisationen skulle vara färdigorganiserad i slutet av 2020-talet. Men pengarna räcker inte för att rusta upp i den takten.

Enligt Försvarsmaktens analys saknas det sammanlagt 55 miljarder kronor under 2021–2030.

-Det som händer när ekonomin inte räcker till är att man får skjuta verksamhet och investeringar framåt, säger Bydén.

Det finns två orsaker till att pengarna inte räcker lika långt i Försvarsmaktens beräkningar.

ÖB pekar på att Försvarsmakten värdesäkrat sina siffror och utgått ifrån vad de pengar som nämns i dag kommer att räcka till om ett antal år, då priser och löner stigit.

ÖB pekar också på att försvarsberedningen räknat med att kunna använda anslag för framtida satsningar som Försvarsmakten redan har fått eller utlovats under 2019–2021. De pengarna är, enligt Bydén, redan intecknade fram till 2021.

Når inte helt fram

ÖB uppskattar att Försvarsmakten kommer att ha klarat av tre fjärdedelar av försvarsberedningens ambitioner till 2030. Han betonar dock att försvarsförmågan ändå kommer att stiga under hela den perioden.

ÖB vill inte gå in på riskerna med att upprustningen går långsammare än vad försvarsberedningen räknat med.

-Vi följer omvärldsutvecklingen och jobbar med analyser om vad den innebär och det kommer vi att signalera till uppdragsgivaren (regeringen), säger Bydén.

Att genomföra försvarsberedningens förslag beskriver ÖB som en stor, men välkommen och nödvändig utmaning.

-Vi är beredda att dra i gång det här arbetet så fort som möjligt. Det här är rätt väg, säger Bydén.

ÖB ger exempel på vad Försvarsmakten vill prioritera fram till 2025.

För armén handlar det bland annat om uppbyggnaden av en tredje mekaniserad brigad, ytterligare en jägarbataljon i Arvidsjaur och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

För marinen prioriteras till exempel att förlänga livstiden på befintliga fem korvetter och beväpna dem med luftvärnsrobotar.