De senaste åren har Jonne Lövkvist blivit medveten om flera nya arter som växer kring hans hus i Gräsmark. Det har hänt sedan han började sköta den som en slåtteräng. Det innebär att han slår den med lie minst en gång per år – och låter de slagna växterna ligga kvar en viss tid för att de ska hinna fröa av sig. Sedan måste de slagna växterna transporteras bort eftersom marken ska hållas näringsfattig för att de ovanliga arterna ska trivas.

Blir en kedjeeffekt om de försvinner

– Det är en väldigt stor biologisk mångfald knuten till den här typen av miljöer och det är även kulturhistoriskt värdefullt, säger Maria Sundqvist, landsbygdsstödshandläggare på länsstyrelsen i Värmland.

Hon berättar att flera arter skulle försvinna om även ängs- och betesmarkerna gjorde det. Och att, det i sin tur, skulle påverka andra arter.

– Det blir en kedjeeffekt av det, försvinner en så kommer fler att påverkas, säger hon.

Det nya bidraget som länsstyrelsen i Värmland betalar ut kan sökas av den som vill restaurera ängs- och betesmarker på minst 3 000 kvadratmeter eller för att restaurera tidigare hamlade lövträd i jordbrukslandskap.

Nytt för den här gången är att den som beviljas bidrag får ersättning för de faktiska kostnaderna för till exempel avverkning, röjning, bortforsling av ris och eget arbete.

Tar hjälp av kompisar

För Jonne Lövkvist i Gräsmark tar det tre till fem dagar att slå ängen utanför huset på egen hand, men han brukar ta hjälp av kompisar och ställa till en slåtterfest.

Vilken är den största utmaningen med att underhålla en slåtteräng?

– Det är väl att skaffa sig kunskapen om både hur man gör och vilka växter som är vad, säger han.