Det var sommaren 2019 som då 17-åriga Amanda Larsson gjorde polisanmälan om våldtäkt. Först gjordes en i Grekland, men för säkerhets skull polisanmälde hon också hemma i Sverige och en förundersökning inleddes.
Målet togs inte över
Men den handläggande åklagaren begärde aldrig att få ta över målet från Grekland eftersom hon inte visste vad som hänt med den grekiska polisanmälan. I stället kom de närmaste ett och ett halvt åren att handla om att försöka få information från de grekiska myndigheterna.
– När man vet om att båda parter, både den som är målsägande och den som är misstänkt, finns i Sverige och bevisningen i stort sett är här, varför då inte omedelbart inse var detta ska handläggas, jo, i Sverige så klart, säger Sven-Erik Alhem.
Upplysningarna kom för sent
När de grekiska upplysningarna väl kom var det för sent. Utan att informera Amanda Larsson om turerna hade en ytlig brottsutredning genomförts, lagts ner och fått status som en lagakraftvunnen dom som inte kan överklagas. Med det lades också den svenska förundersökningen ner.
– Det borde granskas av någon som verkligen tränger in bakom och talar om att så här får det inte gå till, säger Sven-Erik Alhem.
Den ansvariga åklagaren vill inte ställa upp på någon intervju men uppger i ett mejl att hon gjort vad hon kunnat. Handläggningen har också granskats av överåklagaren som inte anser att några fel har begåtts. Men förre överåklagaren Sven-Erik Alhem anser att fallet Amanda bör prövas på nytt.
I videon ovan berättar Sven-Erik Alhem varför han anser att hanteringen av Amanda Larssons fall är en katastrof.
Vad säger lagen?
Enligt brottsbalken är svensk domstol behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige om den som begått brottet vid gärningstillfället var svensk medborgare eller har sin hemvist i Sverige.
Men om frågan om ansvar för brott prövats genom en dom som har meddelats av någon annan domstol än svensk domstol och som fått laga kraft, får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som omfattats av prövningen.
