Femårige Robin och sjuårige Christian förhördes i timmar av polisen, sedan fyraårige Kevin hittats död på en lastpall en bit ute i vattnet i Kyrkviken i Arvika i augusti 1998.
Den rättsmedicinska undersökningen visade att han hade strypts till döds och händelsen utreddes som mord. Efter två månader ansåg polisen att det var fastslaget att bröderna låg bakom dödsfallet.
LÄS MER: Polisen om Kevinförhöret: I dag skulle det ha brutits direkt
I sluttampen av utredningen förhördes Robin i två timmar och frågades ut om skadorna på Kevins hals över hundra gånger. Christian hördes i nästan fem timmar, innan han sade att bröderna hade flyttat Kevins kropp – trots att rättsteknikerna hävdade att det var omöjligt.
”Torterar dem”
Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Helsingfors universitetssjukhus, är en av Nordens främsta experter på barnförhör och har varit expertvittne i flera rättegångar. Nu har Dokument inifrån låtit henne analysera brödernas förhör på samma sätt som hon skulle gjort om hon varit sakkunnig i en rättegång. Hon har läst utskrifter av samtliga förhör och även tittat på en del av de videoinspelade.
Rättspsykologen är mycket kritisk till hur polisen hanterat förhören och anser att fallet är en fruktansvärd tragedi för pojkarna.
– Man torterar dem i många, många, många omgångar. De har suttit i långa, långa förhör, och han har absolut inte godkänt deras version utan tvingar dem att berätta sådant som de har försökt säga inte stämmer, säger hon.
LÄS MER: Kriminolog: Ingen idé att höra bröderna nu
Julia Korkman har svårt att tro att förhören skulle bedömas som tillförlitliga om fallet hade gått till rättegång.
– Jag tror inte att man behöver ha en docentur i rättspsykologi för att se att här är jättestora problem. Jag tror att det är lätt för alla som har barn att förstå att om man utsätter en femåring eller sjuåring för sådana här långa, pinade förhör kan man nog få fram precis vad som helst, åtminstone får man antagligen fram två rätt så traumatiserade barn.
Kritisk till dockorna
Enligt Korkman är det stora antalet förhör, 15 per barn, ”helt absurt”. Dessutom består förhören till hälften av ledande frågor. Hon beskriver dem som ”otroligt påtryckande och ledande”. Det finns inget i pojkarnas uppgifter som stöder polisens misstankar.
Problemet är att små barn är mycket fantasifulla, om man utsätter dem för ledande förhör och ber dem spekulera kan de hitta på saker.
– Det finns många dokumenterade fall i historien där barn har hittat på alldeles fruktansvärda saker, om sexuella övergrepp, mord, satanistiska ritualer.
LÄS MER: Polisen: Förhör hanteras annorlunda i dag
Julia Korkman är också kritisk till hur förhörsledarna har använt sig av dockor vid vallningar för att få pojkarna att minnas vad som ska ha hänt.
– Risken är enorm att de skapar minnesbilder som inte ägt rum.
”Säger vad som helst”
I dag finns det mycket väl underbyggda riktlinjer för hur barn ska höras. Enligt Korkman är förhörsmetoderna i Kevin-fallet är i princip de absolut motsatta. Upprepade, ledande förhör är farliga, otillförlitliga och ger sannolikt upphov till helt felaktig information.
– Det gör att de här vittnena till slut säger precis vad som helst för att komma ur den situationen.
Den tredje delen av Dokument inifråns granskning av Kevinfallet sänds klockan 20 på SVT1 i kväll. Se de två första delarna på SVT Play.
LÄS MER: Minnesforskarens metoder kritiseras