Sedan 5 mars 1948 har Värmlandsbygden delats ut och lästs av värmlänningar. Men motgångarna har den senaste tiden varit många för tidningen. Lägre presstöd, färre annonsintäkter, minskning av prenumeranter och fler ökade kostnader blev till slut för mycket. Dennis Johansson var förberedd på att en nedläggning hägrade, men inte att det skulle komma så hastigt.

– I söndags satt jag och planerade jobb och på måndagen ringde ekonomen och sa att vi inte kunde betala fakturan. Vi vill inte gå i konkurs utan vi vill lägga ned snyggt, så alla leverantörer får sina pengar.

Dennis Johansson tog över Värmlandsbygden 2019 efter att ha jobbat som reporter för tidningen i flera år. Han ser tillbaka på uppdraget med stor tacksamhet till medarbetare och att han fick förtroendet att ta över tidningen.

– Det har varit extremt svettiga år, det är inte ett 40-timmars jobb. Jag kommer nog få abstinens nu och känna vad ska man göra. Men mest ser jag tillbaka med tacksamhet på uppdraget.

De som skrivit reportage och artiklar för tidningen är frilansjournalister. Varje kommun har haft varsin sida i tidningen som frilansarna ansvarat för, oavsett storlek på kommunerna så har det varit lika fördelat.

– Det har inte spelat roll om det är Karlstad eller Munkfors, som är de största och minsta kommunerna. De har visat ett engagemang som är helt fantastiskt, säger Dennis Johansson.