Stäng
Värmland
En medelåldersman, klädd i en grå kavaj och mörkblå skjorta, står i en korridor i ett kontorhus. Han tittar in mot kameran och småler.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet får du veta varför mer än en tredjedel av Klimatklivets projekt är laddstolpar. Foto: SVT

Värmland satsar stort på elbilsladdning – med hjälp av Klimatklivet

Publicerad

Det statliga stödet Klimatklivet har inneburit hundatals miljoner till projekt i Värmland. Över en tredjedel handlar om nya laddstationer – men mest pengar har lagts på transportprojekt.

– I Värmland står transporterna för mer än 40 procent av utsläppen av växthusgaser, säger Jörgen Persson, enhetschef på länsstyrelsen i Värmland.

Klimatklivet är en form av ekonomisk stöd vars mål är att minska utsläppen av växthusgaser på lokal och regional nivå i Sverige.

Mellan åren 2015 och 2023 har 191 projekt beviljats investeringsstöd från Klimatklivet i Värmland. Mer än en tredjedel av dessa projekt, 70 stycken, handlar om laddstationer för elbilar.

Mest Klimatklivet-pengar till transport

Men trots att en så stor andel projekten med Klimatklivet-stöd i Värmland är laddstationer är det ett annat område som får mest pengar.

Det är i stället projekt som jobbar med övergång till fossilfria transporter som fått mest pengar.

I klippet ovan får du veta varför mer än en tredjedel av Klimatklivets projekt är laddstolpar.

Klimatklivet i Värmland – topp 5 områden som fått mest pengar

  1. Transport: 119, 4 miljoner
  2. Energikonvertering: 75 miljoner
  3. Avfall: 56 miljoner
  4. Laddstationer: 44, 5 miljoner
  5. Produktion biogas: 38, 4 miljoner

Källa: Naturvårdsverket

Vad är klimatklivet?

Klimatklivet har funnits sedan 2015, och har år efter år fått ökad budget och betalat ut allt större stödbelopp. Staten ger stöd med mellan 30 och 50 procent av investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser.

De områden som fått mest stöd från 2015 fram till första halvåret 2023 är:

  • Biogas: 3,9 miljarder kronor. Klimatnytta: 2,3 kilo minskade utsläpp per stödkrona.
  • Energikonvertering: 2,6 miljarder. Klimatnytta: 2,9 kilo/krona.
  • Avfall: 1,5 miljarder. Klimatnytta: 8,9 kilo/krona.
  • Laddstolpar: 1,2 miljarder*. Klimatnytta: 1,8 kilo/krona.
  • Energieffektivisering: 971 miljoner. Klimatnytta: 5,7 kilo/krona.
  • Infrastruktur: 369 miljoner. Klimatnytta: 4,11 kilo/krona.
  • Åtgärder mot farliga gasutsläpp: 69 miljoner. Klimatnytta: 9,5 kilo/krona.

*När det gäller laddstolpar kan även privatpersoner och bostadsrättsföreningar söka pengar från Naturvårdsverket, men det ligger utanför Klimatklivet.

Källa: Naturvårdsverket/SVT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.