Oksana Verkhoturova och hennes familj var på semester i Egypten när de nåddes av nyheten att hemlandet invaderats av Ryssland. De såg inte möjlighet att få stanna som flyktingar i Egypten.
– Vi kom till Sverige eftersom det är ett land som tar barns rättigheter på allvar, det är viktigt för oss.
Speciella behov
På en lekplats leker Oksanas son Ilja med en traktor i sandlådan. De har fått tillfälligt boende hos en ukrainsk kvinna i Göteborg, men de vet inte hur länge de får stanna. Oksana är höggravid, och Ilja har både Downs syndrom och diabetes, något som innebär svårigheter för familjen.
– Hade jag vetat att detta skulle hända skulle jag förmodligen inte valt att bli gravid. De vi bor hos vill säkerligen inte ha en skrikande bebis här.
Utöver en bebis kommer Ilja fortfarande vara i behov av mycket stimulans. Något som blir svårt i och med att familjen inte har fått någon förskoleplats.
Beslutsstopp
Oksanas familj har hamnat i en speciell situation. De har tvingats att söka asyl i Sverige, eftersom de inte hamnat under massflyktsdirektivet. En orsak kan vara att man befunnit sig utomlands när kriget bröt ut, som Oksanas familj som var på semester i Egypten. Samtidigt har Migrationsverket satt ett beslutsstopp för asylansökningar från ukrainska medborgare, vilket gör att ärenden läggs på hög.
– Eftersom situationen i Ukraina förändras så fort så kan vi inte fatta några rättvisa beslut just nu, säger Magnus Önnestig, avdelningschef Migrationsverket.
Oksana vill gärna stanna i Sverige med familjen. Hon vill lära sig språket och börja jobba, något som hennes make redan gör. Att inte få något besked om framtiden skapar en oro menar hon.
– Det är klart det är svårt. Det är stressigt. Men vi har bara fått höra att vi ska försöka slappna av.
Massflyktsdirektivet – detta gäller
- EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
- De som omfattas av direktivet är: ukrainska medborgare som har bott i Ukraina, personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina och familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.
- För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att man lämnat Ukraina den 24 februari eller senare eller att man rest in i Sverige från den 30 oktober 2021 – 23 februari 2022, och att man stannat i Sverige sedan dess.
- De som får skydd enligt massflyktsdirektivet får stanna i Sverige tills mars 2023, och uppehållstillstånden kan förlängas.
Så många har sökt uppehållstillstånd
- Totalt har 37 763 medborgare från Ukraina har sökt skydd enligt massflyktsdirektivet, och 1620 har sökt asyl (24 februari-1 juni 2022). Bland de 1600 finns framförallt personer som inte omfattas av massflyktsdirektivet, men även dem som själva valt att istället söka asyl.
- De som fått skydd enligt massflyktsdirektivet och de som väntar på besked på asylansökan har ungefär samma rättigheter, där man oftast har rätt att arbeta men inte att ta del av de flesta sociala förmåner. Medan beviljad asyl möjliggör att ta del av exempelvis studiemedel, föräldrapenning och bostadsbidrag och att läsa svenska för invandrare, SFI. Det är möjligt att söka uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och samtidigt om skyddsstatus, det vill säga att söka asyl.
Migrationsverket har beslutsstopp
- Migrationsverket införde beslutsstoppet gällande Ukraina och verkställighetsstopp, det vill säga att inga utvisningar görs till Ukraina, den 24 februari. Stoppen gäller tillsvidare.
Källor: Migrationsverket, Försäkringskassan och Asylrättscentrum