Bör asylstoppet för ukrainare hävas? Hör Asylrättscentrum och Migrationsverket i klippet.
De flesta ukrainska flyktingar – hittills närmare 38 000 – som kommer till Sverige omfattas av det så kallade massflyktsdirektivet och kan relativt snabbt få ett tillfälligt uppehållstillstånd, men drygt 1 600 ukrainare har istället sökt asyl. Det beror i de flesta fall på att de inte omfattas av direktivet.
Migrationsverket har infört ett beslutsstopp för ukrainska asylansökningar, vilket gör att alla ärenden läggs på hög.
– Ju längre tiden går utan att man får sina skyddskäl som flykting prövade, desto mer problematiskt kan det bli, säger Mårten Löfberg, som har ett förflutet som aktiv i Socialdemokraterna, men som nu är generalsekreterare för Asylrättscentrum, en politiskt oberoende organisation som bland annat ger rådgivning och utbildning gällande asylrätt.
Asyl eller massflykt
Skillnaderna mellan att söka skydd enligt massflyktsdirektivet och att söka asyl är bland annat att massflyktsdirektivet ger ett snabbare uppehållstillstånd med rätt att stanna till den 4 mars 2023 med möjlighet till förlängning. Den vanliga asylprocessen kräver mer utredning och är inledningen på en bosättningsprocess. Den som har flyktingstatus får normalt uppehållstillstånd i tre år.
”Det mest rättssäkra”
Den 24 februari införde Migrationsverket både beslutsstopp gällande asylansökningar och så kallat verkställighetsstopp, det vill säga att utvisningar inte får genomföras till Ukraina.
Enligt Migrationsverket innebär den pågående situationen i Ukraina att det saknas tillräckligt säkert underlag för att fatta beslut.
– Vi jobbar hela tiden med att uppdatera informationen för att häva beslutsstoppet, det är ingenting vi vill ha, men vi bedömer att det är det sättet som just nu är det mest rättssäkra, säger Magnus Önnestig, avdelningschef Migrationsverket.
SVT har sökt migrationsminister Anders Ygeman (S) som i en skriftlig kommentar hänvisar till att det i grunden är ett EU-beslut och att Sverige redan utvidgat vilka som ska omfattas, till att till exempel omfatta dem som varit i Sverige en period innan kriget bröt ut.
Massflyktsdirektivet – detta gäller
- EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
- De som omfattas av direktivet är: ukrainska medborgare som har bott i Ukraina, personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina och familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.
- För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att man lämnat Ukraina den 24 februari eller senare eller att man rest in i Sverige från den 30 oktober 2021 – 23 februari 2022, och att man stannat i Sverige sedan dess.
- De som får skydd enligt massflyktsdirektivet får stanna i Sverige tills mars 2023, och uppehållstillstånden kan förlängas.
Så många har sökt uppehållstillstånd
- Totalt har 37 763 medborgare från Ukraina har sökt skydd enligt massflyktsdirektivet, och 1620 har sökt asyl (24 februari-1 juni 2022). Bland de 1600 finns framförallt personer som inte omfattas av massflyktsdirektivet, men även dem som själva valt att istället söka asyl.
- De som fått skydd enligt massflyktsdirektivet och de som väntar på besked på asylansökan har ungefär samma rättigheter, där man oftast har rätt att arbeta men inte att ta del av de flesta sociala förmåner. Medan beviljad asyl möjliggör att ta del av exempelvis studiemedel, föräldrapenning och bostadsbidrag och att läsa svenska för invandrare, SFI. Det är möjligt att söka uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och samtidigt om skyddsstatus, det vill säga att söka asyl.
Migrationsverket har beslutsstopp
- Migrationsverket införde beslutsstoppet gällande Ukraina och verkställighetsstopp, det vill säga att inga utvisningar görs till Ukraina, den 24 februari. Stoppen gäller tillsvidare.
Källor: Migrationsverket, Försäkringskassan och Asylrättscentrum