Mot mandatperiodens slut år 2018 satt det 45 politiska vildar i kommunfullmäktige runt om i länet. Två år tidigare hade Dagens Samhälle gjort en enkätundersökning och konstaterat att det var rekordmånga vildar och avhopp i Sveriges kommuner.
När SVT gjorde en undersökning i år var det 47 politiska vildar som behållit sina platser i kommunfullmäktige runt om i Västra Götaland.
– Det har alltid förekommit men det verkar som att det har ökat under senare år, säger David Karlsson som är professor i offentlig förvaltning på Göteborgs Universitet.
Vildar och vågmästare
I riksdagen finns i dag två politiska vildar, och bland resterande 347 ledamöter har de suttit på en vågmästarroll, trots att de är få till antalet.
I kommunernas beslutande församlingar sitter det mellan 31 och 81 ledamöter beroende på kommunens storlek. I flera av länets 49 kommuner sitter det nu så många som tre eller fyra politiska vildar. Andelen motsvarar i flera fall ett litet parti och det betyder att de kan ha stort inflytande över politiken i kommunen.
Sverigedemokraterna sticker ut i statistiken, vilket partiets gruppledare i Göteborg, Jörgen Fogelklou, ger sina teorier kring här.
I kommuner som Svenljunga och Tidaholm har politiska vildar gått samman och bildat nya partier. Där fungerar de partilösa ledamöterna som en enad röst.
SVT har sökt flera politiska vildar i Västra Götalands kommuner men ingen har velat att ställa upp på en intervju.
En person som tidigare varit politisk vilde i Uddevalla har avgått efter att SVT började sin undersökning.