När Europa satsar på att bli mer självständigt på halvledarproduktion, spelar ett särskilt labb på Chalmers en nyckelroll. I en helt dammfri miljö utvecklar forskare och företag halvledarkomponenter som är grundläggande för all modern teknik. Intresset för labbet blir bara större och större.
– Det ökar med cirka tio procent per år, säger Maria Messing, fysikprofessor och chef för institutionen för mikroteknologi och natovetenskap.
Förklaringen till det är mycket enkel. Halvledarkomponenter – som används i allt från brödrostar till rymdraketer – är fundamentala för all modern teknologi. Den största mängden tillverkas i USA och Asien och när saker som pandemier eller geopolitisk osäkerhet drabbar världen äventyrar det i sin tur leveranskedjorna.
Klubbade ny förordning
– För att minska beroendet av andra är det därför viktigt att det finns lokal kompetens som kan bygga och designa egna halvledare. Särskilt nu när det är så geopolitiska spänningar i världen, säger Erik Ström, Chalmers-professor i kommunikationssystem.
Sommaren 2023 antog EU förordningen om halvledare – den så kallades European chips act. De nya reglerna syftar till att fördubbla EU:s globala marknadsandel för halvledare från 10 procent till minst 20 procent fram till 2030.
Renrummet, som med stor sannolikhet kan vara Göteborgs och Västsveriges renaste plats, är en del av Myfab. Det är en nationell forskningsresurs som även innefattar tre liknande laboratorium. Dessa finns vid universiteten i Lund och Uppsala, samt på KTH i Stockholm.
I klippet får du följa med in i Chalmers renrum.
Javascript är avstängt
Halvledare och halvledarkomponenter
Med halvledare menar man i dagligt tal de datorchip som finns i elektroniska produkter. De används i allt från datorer, mobiltelefoner, bilar, smarta brödrostar och nästan all annan teknisk utrustning.
I chipet finns ofta kisel, ett såkallat halvledarmaterial, som inte leder ström lika bra som ledare men som inte heller utesluter strömledning som en isolator.
Gemensamt för många halvledare är att en del av materialet dopas så att såkallade pn-övergångar skapas.
Det finns många typer av halvledarkomponenter där de vanligaste är dioder, transistorer och tyristorer. Användningsområdena har blivit fler i takt med att tekniken har utvecklats.
Källa: NE.se
