– Vad är det för fel på dig?

Frågan ställs gång på gång i den grupp som för dagen tränar svenska på asylboendet Restad gård i Vänersborg.

Svaren varierar utifrån vilken skylt man står vid. Det är förkylning, näsblod och stukade fötter. Men konversationen hade lika gärna kunnat handla om hur bordet skulle dukas, eller vilka ingredienser man behöver i maten.

Skapar lugnare boende

Lektionerna i vardagssvenska har arrangerats av fastighetsägarna till asylboendet, Restad Gård AB, sedan 2017. Fram till idag uppskattar de att över 1000 personer gått programmet som är uppbyggt i sex nivåer. Förutom att underlätta integrationen i det svenska samhället var syftet att skapa ett lugnare boende där de asylsökande, som i snitt stannar i två år, trivs bättre.

Pinar Sabri har bott i Sverige i över tre år och för henne är lektionerna viktiga.

– Jag måste prata och jag måste lära mig den svenska kulturen, säger Pinar Sabri.

Fastighetsägaren betalar

Restad Gård AB har anställt fyra personer på hel- och deltidstjänster för att jobba med språkundervisningen, hela projektet bekostar de själva. De medel som Folkbildningsrådet betalar ut genom satsningarna ”Svenska från dag ett” och ”Vardagssvenska” går till studieförbund och folkhögskolor. Ole Guldahl, som är ansvarig för utbildningen, vill att regeringen gör det en skyldighet för asylboenden att själva arrangera språkundervisning och ersättas för det.

– De som gått den här utbildningen har en förutsättning för integration som ligger långt över dem som kommer in utan förberedelser. Och så borde det vara.

I klippet hör du asylsökande Pinar och Arsen berätta varför de vill lära sig svenska.

Vill du diskutera invandring och andra frågor – gå in på svt:s sajt Sverige möts.