– När jag hör larmet ignorerar jag det, det är en risk men också ett slöseri med resurser, säger Omar Abdinasir som bor på Restad gård i Vänersborg.
På asylboendet Restad gård har de boende fått vänja sig vid att brandlarmet går. De flesta som SVT Nyheter Väst pratar med när vi besöker boendet (i april) säger att de brukar rycka på axlarna och inte ta det på allvar. Och det kanske inte är så konstigt.
Under 2015 gick automatlarmet på boendet 66 gånger. Under januari och februari i år uppemot 30 gånger.
– Det sänker vår beredskap under den tid vi åker på ett onödigt larm och det är inte bra, säger Hans Därnemyr, chef vid Norra Älvsborgs räddningsförbund.
– Du kan också bli en lägre tilltro att det är skarpt om ett objekt ständigt falsklarmar.
7000 kr per larm
Larmen har inte bara fått räddningstjänsten att rycka ut i onödan. De kostar även mycket pengar i teknisk återställningsavgift. Drygt 7000 kronor kostar varje larm. Räddningstjänsten fakturerar fastighetsägaren som i sin tur skickar fakturan vidare till Migrationsverket. Det innebär att Migrationsverket i Vänersborg under 2015 samt under årets första två månader fått betala drygt 700 000 kronor, bara för automatlarmet vid boendet Restad gård.
– Det är mycket pengar men det kostar mycket också pengar att jobba med människor på det här sättet, säger Jonathan Kvist, enhetschef på Migrationsverket i Vänersborg.
Men är det acceptabelt med så här mycket larm?
– Det finns inget facit på hur man ska driva brandlarmsfrågan på sådana här boenden, men vi arbetar tillsammans med fastighetsägaren och Räddningsförbundet för att minska onödiga brandutryckningar hit.
Vidtagit flera åtgärder
Rökning inomhus, rök från matlagning och torrkokning är de vanligaste orsakerna till att larmen löser ut. Alltså orsaker som går att påverka.
– Man kan tänka sig att en del kommer till en elspis eller ett fläktsystem som man inte är van vid sedan tidigare. Det i kombination med ett sensitivt brandsystem kan göra att larm lätt löser ut, säger Jonathan Kvist.
De ansvariga på Restad gård har nu vidtagit flera åtgärder. Bland annat ska de nyanlända få bättre brandutbildning när de anländer. Fler väktare har anlitats och fördröjning av brandlarm har införts i samarbete med Räddningstjänsten. Dessutom handlar det om tekniska installationer i köken.
– Vi har installerat spisvakter som stänger av efter 30 minuter, vi har även testat ut IR-vakter som sitter över spisarna. De känner av värmen och kan också stänga av spisen, säger Tommy Bengtsson, teamledare på Migrationsverket.
Har ni märkt någon effekt?
– Vi har väl haft något färre torrkokningar.
Förbättrad statistik
Att åtgärderna haft viss effekt syns även i statistiken. Under april och maj gick automatlarmet totalt åtta gånger på Restad gård. Men hoppet är att de onödiga utryckningarna ska bli än färre.
– Hela Migrationsverket jobbar med den här frågan om att hela tiden förbättra brandsäkerheten och förbättra kostnadseffektiviteten i hela asylprocessen, säger Jonathan Kvist.