Entrén till Bengtsgården Skola, med stora fönster och en glasad dörr. Två personer står vid ingången. En skylt ovanför dörren visar skolans namn.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Bengtsfors har den högsta andelen utrikesfödda elever i Västra Götaland. Trots regionens trenden i år fick alla behörighet till gymnasiet. Foto: SVT

Bengtsfors går mot trenden – alla utrikesfödda elever behöriga till gymnasiet

Uppdaterad
Publicerad

Språkstödjare, höga förväntningar och kamratlig anda i en ”blandad” skola. Det pekas ut som orsaker bakom Bengtsfors framgångsrika resultat hos utrikesfödda elever. I år blev alla behöriga till gymnasiet.

I Västra Götaland presterar svenskfödda med svenska föräldrar bättre i skolan jämfört med elever som är födda utomlands. Det visar data från Skolverket.

I Bengtsfors utgör utrikesfödda barn 30 procent av grundskoleleverna, den högsta andelen i regionen. 2019 hade kommunen sämst resultat i länet men nu man lyckats vända trenden.

Johan Andersson är rektor på Bengtsgården, den enda högstadieskolan i kommunen. Han är övertygad om att resultatet är kopplat till bra integration.

– Skolsegregation är ett stort problem. Har man 90 procent elever som inte har svenska som modersmål, då kan eleverna inte lära sig språket och kultur från andra elever, säger han.

Skolsegregation har ökat

I Sverige har skolsegregation ökat över tid, vilket enligt Skolverket påverkar undervisningskvalitet. Forskning visar också att en blandad skola brukar vara bättre för alla.

– Positiva kamrateffekter får man när det finns en mix av elever. Svagare elever hjälps av de starkare eleverna. Har man en grupp elever som har sämre förutsättningar får vi kanske en negativ kamrateffekt och det leder till en negativ utveckling för klassen och skolan som enhet, förklarar forskare Jonas Lindbäck från Göteborgs Universitet.

En skola där alla möter

Läraren Berat Maloku anser att det finns en stor fördel i att alla möts på samma plats och är motiverade att skapa en atmosfär där alla kan nå sin potential.

Om det fanns andra skolor i närheten, skulle det öka segregationen?

– Det finns en risk för det. När det bara finns en högstadieskola så är det ju att chefer och kollegor talar samma språk, säger han.

Eleverna Naim Bajrami och Jack Johanson beskriver skolan som en trygg atmosfär där elever bygger broar och hjälper varandra.

– Det är roligt att lära sig om andra kulturer, säger Jack. Johanson.

Fokus på motivation

Kommunens ordförande för utbildningsskottet, Anders Forsberg (M), lägger istället fokus på arbetet med alla eleverna oavsett bakgrund.

– Jag kan inte säga att vi följt just de utrikesfödda. Det är hela gruppen som har förstärkts, säger han.

En del av arbetet har varit att stärka kontakten med hemmiljön genom att anställa en språkstödjare.

Vad skulle du säga till andra kommuner som kämpar med skolsegregation och skolresultat som påverkas av elevernas bakgrund?

– Lösningen är att sätta höga förväntningar på samtliga elever, oavsett av resurser, anser Anders Forsberg (M).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.