I klippet: Hör hur lärare och elever reagerar och påverkas av besparingarna
Stora nedskärningar inom skolan hotar i en majoritet av landets kommuner, och Sveriges kommuner och regioner jämför det ekonomiska läget inför nästa år med krisen på 90-talet.
I Göteborg beslutade det rödgröna styret på tisdagen om ett sparpaket för grundskolorna på drygt 50 miljoner kronor, som bland annat omfattar minskad bemanning, minskade inköp och att vara restriktiva med vikarier.
Vill ha krisstöd
Man ska också anpassa bemanningen efter budget. Enligt ett tjänsteutlåtande innebär det en sammantagen minskning med runt 500 tjänster under 2023.
Att det blir så många tjänster menar de styrande till stor del beror på minskade statsbidrag på över 100 miljoner, jämfört med det senaste åre då kommunen fått tillfälliga extrapengar efter pandemin och den så kallade ”skolmiljarden.”
– Vi får inte det krisstödet av regeringen som vi behöver, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), ordförande i grundskolenämnden.
Hade inte kommunen kunnat lösa det här på ett annat sätt?
– Enligt min bedömning nej, vi har tömt kommunkassa och plockat ut allt vi har i reserver.
Rör flera yrkesgrupper
Den bedömningen delas inte av den borgerliga oppsitionen i staden.
– De statsbidrag vi fått till skolan är historiskt höga. Det handlar snarare om en oförmåga att prioritera skolan, säger Axell Darvik (L), andre vice ordförande i grundskolenämnden.
Bemanningsförändringarna rör såväl lärare, elevassistenter och fritidsledare. Framför allt ska situationen lösas genom pensionsavgångar och genom att vikariat som löper ut inte tillsätts.
