Det finns ett informationsutbytessystem i Europa som används vid trafikbrott. Felparkering i Sverige klassas inte som ett brott – men det gör det i Norge. Vilket innebär att om en svensk får en felparkeringsavgift i Norge så hjälper Transportstyrelsen till att skaffa fram en adress på felparkeraren åt de norska myndigheterna.

– Därför att då är det ett straffrättsligt förfarande och då finns det internationella överenkommelser som innebär att myndigheterna hjälper varandra, säger Daniel Granqvist, verksjurist på Transportstyrelsen.

Enklare med avgift än böter

Varför har vi det då inte som i Norge?

– Därför att det är enklare och billigare att administrera en felparkeringavgift än parkeringsböter. Det innebär också att man enligt vårt regelsystem kan lägga en felparkeringsavgift på den som äger fordonet. Om det skulle vara böter måste man bevisa vem som gjorde förseelsen och det är mycket krångligare, säger Daniel Granqvist.

Men Norge lyckas med detta?

– Varför vet jag inte. Då måste man kolla hur deras lagstiftning är skriven och det vet jag inte, säger Daniel Granqvist, verksjurist på Transportstyrelsen.

Avtal med inkassobolag

Ytterligare en skillnad mellan grannländerna. I Norge ägs parkeringarna oftast inte av privata bolag utan av kommunerna. Och de flesta norska kommunerna har avtal med internationella inkassobolag som kräver in avgiften. I Oslo har man Kemnerkontoret, en speciell avdelning som sköter parkeringsärenden mot utlandet. De har avtal med EPC, (European Parking Collection), som hanterar det adminstrativa.

I korthet: Ignorerar du en p-bot du fått i Norge kommer med största sannolikhet ett inkassokrav i din brevlåda förr eller senare. Och då blir det mycket dyrare.