En brödleverens anländer till S:t Johanneskyrkan. Bosse Carlsson tar emot och fyller på brödbackarna som ska mätta Göteborgs fattiga.
Att hjälpa andra är det som driver honom. Under största delen av hans liv var det dock drogerna som var det viktigaste.
– Jag var en passagerare i mitt eget liv. Drogerna kunde föra mig precis vart fan som helst. Fanns det bra grejer i Kiruna, då var jag där, säger han.
Missbrukade i 40 år
Bosse Carlsson missbrukade droger i 40 år och var utan hem i 25 år. Han åkte in och ut ur fängelse och de arbeten han lyckades få såg han till att snabbt bli av med.
– Jag kunde få tag på droger ändå.
Brytpunkten kom när han muckade från kåken och än en gång stod inför ett liv på gatan. Han blev erbjuden ett boende där han endast var välkommen om han höll sig ifrån drogerna.
– Jag trodde att mitt liv skulle ta slut när jag var tvungen att sluta med drogerna men det försvann allteftersom. Idag vill jag inte ha det om någon så slängde det efter mig.
Stadsmissionen var avgörande
Idag har Bosse varit drogfri i tolv år. S:t Johanneskyrkan, Stadsmissionen och tolvstegsrörelsen var avgörande för att han lyckades bryta sig fri.
– Det är tack vare kyrkan. Jag kom med i ett sammanhang. Jag blev någon, folk började lita på mig.
– Jag är med i en teatergrupp vi snackar om att ”här kan man andas”. Jag kan nog skriva under på det. Förr var man något som inte katten ville släpa in än gång. Man blev en person. Någon som folk lyssnade på och det betydde väldigt mycket.
”Har ett väldigt bra liv”
Det har nu gått tio år sedan Bosse engagerade sig i Stadsmissionens verksamhet i kyrkan, först som volontär och sedan som timanställd. Han har ett hem och har nyligen köpt en båt som han åker ut med och fiskar och badar i skärgården.
– Jag ska inte säga att det är en dans på rosor. Men jag gillar att hjälpa människor och det får jag en chans att göra här. Jag får ett sådant välmående av att kunna göra det och det är väldigt viktigt för mig.
– Jag har ett väldigt bra liv idag. Jag har det jag behöver. Det är synd att jag inte kom på att jag skulle luta med drogerna tidigare. Jag trodde att alla som inte drogade var ”losers”. Men ack vad fel jag hade.