SVT Nyheter Väst har i flera reportage berättat om hur polisen satsar på övervakningskameror. I Borås vill polisen sätta upp ett 50-tal övervakningskameror på stadens särskilt utsatta områden. Polisen hoppas att kamerorna ska bidra till att öka tryggheten, att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet samt att underlätta för utredning av brott.

Men det är inte så att alla typer av brott minskar med kameraövervakning. Våldsbrott minskar inte, enligt forskaren Christel Backman. Och det finns en teori om varför det ser ut så.

– Man tänker inte lika rationellt utan är mer känslomässigt påverkad. Man gör de här brotten för att man är arg eller uppretad, säger hon.

Kostar mycket

Hon är lektor i sociologi vid Göteborgs universitet och forskar bland annat inom rättssociologi, övervakningsstudier och kriminologi. Tillsammans med kollegan Cecilia Hansen Löfstrand har hon planerat och sökt pengar för ett forskningsprojekt för att studera effekterna av polisens kameror i Sverige.

– Det är viktigt för att det kostar mycket pengar med kameraövervakning. Det är mycket pengar i polisens budget. Då behöver man veta när och var det är effektivt, säger hon.

Ser en risk

Christel Backman ser en risk i att kameror sätts upp i särskilt utsatta områden. Hon hänvisar till internationella studier som visat att ökad övervakning i låginkomstområden lett till en negativ inverkan på människors förtroende för myndigheter.

– Om vi får lägre tilltro till polis i de här områdena så skulle det kunna ha en negativ effekt på människor vilja att anmäla brott eller att ställa upp som vittnen. Det är något man behöver vara uppmärksam på och följa upp i ett svenskt sammanhang och se om man ser samma effekter som man sett i USA, säger hon.

I klippet ovan listar Christel Backman vad forskningen i dag säger om nyttan av övervakningskameror.