All makrill och norsk vårlekande sill flyttas till rött ljus (låt bli) i WWF Fiskguiden. Anledningen är flera år av överfiske. Världsnaturfonden, WWF, uppmanar att se upp när du väljer sill i påsk.
Den norska vårlekande sillen är den sill som nästan uteslutande används i alla former av inlagd sill och matjessill, och är den sill som konsumeras mest i Sverige. Men sillen som säljs nu fiskades upp innan den rödmarkerades, menar fiskhandlaren Tove Manning.
– Det här kommer snarare att påverka sillen vi säljer till julen eller till nästa påsk, säger hon.
Inga förändringar
Emelie Feuk är försäljning- och marknadschef på Feskekôrka. Hon säger att de i nuläget inte kommer göra ändringar efter rödmarkeringen, utan att de förhåller sig till Sveriges lagar och regler kring hållbart fiske.
Inlagd sill tillverkas bland annat av Orkla på deras fabrik i Kungshamn. Sara Paulsson, kommunikationschef, säger att sillen de har på sina lager också fiskades innan rödmarkeringen.
Nästa fiskesäsong kommer de göra en bedömning av vilken art och vilket fiskeområde som är det bästa alternativet att köpa ifrån.
– Vi gör egna fiskbeståndsbedömningar, säger hon.
Kan ta årtionden
Inger Melander från WWF håller inte med om resonemanget.
– Det finns alltid fisk- och skaldjursprodukter i restaurang och i matvaruaffären. Om vi skulle ta hänsyn till det, då skulle vi aldrig kunna uppdatera Fiskguiden, säger hon.
– Det röda ljuset blev aktivt 8 april och då, enligt oss i WWF, har det rött ljus.
Den norska vårlekande sillen som är fiskad i Nordostatlanten, hamnar på rött ljus från tidigare gult. Här har fisket överstigit de vetenskapliga råden sedan 2013.
Den norska vårlekande sillen har kollapsat tidigare, under 1970-talet. Det tog då flera årtionden innan den kom tillbaka.
WWF Fiskguiden
– I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik – ät max 3-4 gånger per år), rött (låt bli).
– Hållbarhetskriterierna som ligger till grund för bedömningarna är: Fiskets påverkan på beståndet och ekosystemet och förvaltningens effektivitet. För odlade arter granskas också nyttjandet av naturresurser, ekosystempåverkan och social påverkan.
Källa: WWF