Närmare 150 bilar förstördes på kort tid i Västra Sverige, bland annat i Frölunda, Hjällbo och Trollhättan, under måndagskvällen. Kort därefter var spekulationerna i full gång på sociala medier: Vilka låg bakom, och varför?
Den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Daniel Riazat gick tidigt ut på Twitter och menade att bränderna såg ut att vara en politisk aktion, orkestrerad av extremhögern, ett spår som flera andra hakade på.
Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin skrev på Facebook att bränderna bara kan ses som ett försök att förändra valet och att sprida en bild av ett Sverige i upplösning, ett tema som också upprepades av Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg.
Både polis och åklagare har sedan avfärdat att politiska motiv skulle ligga bakom bränderna.
– De personer vi har sett i anslutning till bränderna är lokala ungdomar som är kända för oss sedan tidigare och vi tror inte att någon annan har styrt dem, sa polisens presstalesperson Ulla Brehm till SVT Väst under tisdagen.
”Alla vill ha något att säga”
Det är olyckligt att politiker drar egna slutsatser innan polisen utrett vad som hänt säger Ester Pollack, docent på Institutionen för mediestudier på Stockholms universitet.
– Den som vill ta ansvar ska fundera över om det är välbetänkt. Jag har full förståelse för att människor blir upprörda, men politiker kan fundera lite innan det finns fakta på bordet.
Hon tror att det faller sig naturligt med spekulationer kring bränderna eftersom det tangerar många ämnen som är högt upp på agendan: brottslighet, utanförskap, förorter, invandring och migration.
– Med bränderna aktualiseras mycket. Alla politiker känner att de måste vara med i diskussionen. Då gör man inte det som man borde göra, nämligen att undvika spekulationer. Alla vill ha något att säga.
”Då går nyanser förlorade”
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det här en polariserande fråga och att många anammar en opinionsledares tolkning av den.
– Vilka slutsatser man drar visar vilket politiskt läger man tillhör. Det ska helst passa in med den verklighetsuppfattning man har sedan innan. Om någon man redan följt drar en slutsats är den lättare att lita på. Då går nyanser förlorade, när vi blir övertygade om en viss förklaring.
Sociala medier gör också att man kan få ut sina åsikter utan att ta vägen via etablerade medier.
– Det blir väldigt ofta så på sociala medier. Var och en hittar sin skyldige, har teori och hypotes och lanserar det. Man är snabb att dra slutsatser, säger Ester Pollack.
– Det är ett medium där många tar sig stora friheter. Det är olyckligt för det förstärker vissa föreställningar, och det är inte så lyckat eftersom vi inte vet vad som hänt än.