I flera år har Sahlgrenska Universitetsjukhuset gått med underskott. Förra året blev resultatet minus 326 miljoner kronor och i början på 2018 såg det inte bättre ut efter två månader ökade underskottet med ytterligare 99 miljoner kronor. Nu krävs att sjukhuset får en ekonomi i balans och ett tillfälligt anställningstopp har införts.
– Vi beslutade om en utökad åtgärdsplan så det finns goda utsikter om att vi ska nå en ekonomi i balans i år,
berättar Johnny Bröndt (M), ordförande för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Enligt Anders Glansén, sjukhusets ekonomi- och marknadsdirektör, så är det flera hundra heltidstjänster som behöver försvinna för att bli av med underskottet.
– Vi räknar med behöva bli ungefär 300 nettoårsarbetare färre. Genom att ha anställningsprövning när medarbetare slutar räknar vi med att kunna anpassa antalet medarbetare. Uppsägningar är inte aktuellt i nuläget, meddelar han.
Vikariat avslutas
Rekryteringsstoppet gäller inte hela sjukhuset utan besluten fattas på lokalnivå. Inom vissa områden har man valt att inte rekrytera inom vissa personalkategorier, medan det i andra tillämpas anställningsprövning.
Isabelle Yalcin, skyddsombud för Kommunal och arbetar som undersköterska på medicinkliniken, har märkt av nedskärningarna.
– Det märks av eftersom vikariat inte förlängs, det är ju kollegor till mig som får gå.
Om budgeten inte är i balans i mars så kommer sjukhuset vara tvunget utöka åtgärdsplanen.
Vad tror du kommer att hända?
– Jag vågar inte ens sia för det. Jag vet att de måste släppa på det till sommaren men de kan i allafall hålla på det en månad till och då kommer ännu fler vikarier få
gå.
– Ibland kanske man ska satsa sig ur kriserna i stället för att dra in. Det här kommer att bli följder på att vi tar bort tjänster och det blir rörigt i personalgrupperna. jag vet inte vad vi vinner på den personalpolitik som förs just nu.
Ökat antal anställda
Förra året tillkom 530 fler tjänster på Sahlgrenska, men tjänsterna täcktes bara delvis av budgeten. Men den allra största delen av underskottet är de kortsiktiga lösningarna på personalbristen, så som övertidsersättningar och inhyrd personal.
– Vi är restriktivare till hyrpersonal men har inte totalstopp. Vi måste ta in det ibland, svarar Johnny Bröndt och säger att underskottet måste hämtas hem, även om det är de kortsiktiga lösningarna som kostar.
Hur påverkas verksamheten av att antalet anställda ska minska?
– Det kommer att märkas, men vi har så duktig personal på sjukhuset så jag tror det får minimal effekt.
Men även om de är duktiga, hur underbemannade klarar de av att vara?
– Det får vi se under året, men jag tror att på de flesta ställen så kommer de att klara det. Men det är som sagt inte bomstopp, där det verkligen behövs anställas så kommer det att göras det, säger Bröndt.
Sahlgrenskas underskott 2017
- Över 27 miljoner kronor kostade det att behålla personal inom område 1 (förlossningsvård, gynekologi, Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus) när SU betalat en extra månadslön till personalen.
- 211 miljoner kronor kostade personalens övertidsersättning – vilket var 94 miljoner kronor mer än budgeterat.
- 2016 betalades ingen övertidsersättning 500 procent ut, 2017 uppgick det till 16 miljoner kronor.
- Inhyrd personal översteg budget, främst läkare och sjuksköterskor ökade krafitgt, och kostnaden slutade på 64 miljoner kronor. Budget var 12 miljoner kronor.
- Men trots rekryteringsproblem lyckades Sahlgrenska också öka sin egna bemanning med 530 fler heltidstjänster jämfört med året innan, 70 av dem var chefstjänster.
- Men personalökningen rymdes inte i budgeten helt.
- 300 miljoner kronor kostade den köpta vården -vilket är 141 miljoner kronor över budget.
- Även läkemedelskostnaderna gick över budget med 103 miljoner kronor
Källa: Sahlgrenskas årsredovisning