Starta videon för att se vännerna Anton och Elena i Lerum som båda flytt från Ukraina men inte kommer få samma rättigheter.
– Vi är inte arga eller avundsjuka. Men det är svårt att starta ett nytt liv i Sverige och alla pengar och möjligheter skulle hjälpa oss, säger Anton Kozyr och tittar på sin vän Elena som kommer att få rätt till barnbidrag.
Anton Kozyr och hans familj kom till Sverige i maj 2023 och hinner inte uppfylla ett av huvudkraven för folkbokföring före 1 november: att ha haft uppehållstillstånd i två år.
De kommer därför att lyda under en planerad ny lag som ger ukrainska flyktingar begränsade rättigheter. Exempelvis får Antons familj inte barnbidrag för sina söner som är sex år respektive fyra månader gamla.
– Barnbidrag skulle hjälpa oss. Min fru jobbade i ett halvår på förskola men sedan föddes vårt yngsta barn så vi förlorade den inkomsten, säger Anton.
Vännen får rätt till barnbidrag
Antons familj är vän med Elena Melnyk som kom till Sverige våren 2022 och har rätt att folkbokföra sig före den 1 november i år.
Hon får i princip samma rättigheter till socialförsäkringsförmåner som övriga invånare i Sverige, inklusive barnbidrag till sina tre barn.
– Jag förstår inte varför jag kan få men inte mina vänner, säger Elena. Jag har barn och mina vänner har barn. Varför?
”Tacksam”
Visserligen kan Antons familj få en viss extra ersättning för barn genom Arbetsförmedlingens etableringsprogram, men den är lägre än barnbidraget och det finns en maxgräns på tre barn. För en familj som likt Anton har två barn blir barnbidraget 2 650 kr medan etableringsersättningen blir 1 600 kr för två barn.
– Jag är faktiskt ändå tacksam, säger Anton Kozyr. Om vi inte kan få extra pengar så är det synd, men vi kan ändå leva här och det är redan något bra.
”I linje med regeringens arbete”
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ställer inte upp på en inspelad intervju men skriver i ett mejl till SVT att den föreslagna lagen ger de ukrainska flyktingarna som kommit efter den 1 november 2022 tillgång till många förmåner som de efterfrågat, bland annat svenskt personnummer och möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program.
Angående det faktum att de inte får rätt till exempelvis barnbidrag skriver ministern bland annat:
”Att vissa bosättningsbaserade förmåner begränsas för den här gruppen ligger även i linje med regeringens arbete med en successiv kvalificering till den svenska välfärden.”
Massflyktsdirektivet och den föreslagna lagen för ukrainska flyktingar
Bakgrunden till den väntade situationen med olika villkor för ukrainska flyktingar är en kombination av ett EU-beslut och en planerad svensk lagstiftning.
EU-beslutet kom i mitten av juni och förlängde massflyktsdirektivet till mars 2026. Därmed uppfyller cirka 30 000 ukrainska flyktingar både kravet på att ha haft uppehållstillstånd i två år, och på att ha för avsikt att stanna i minst ett år.
De som får personnummer efter den 1 november väntas istället lyda under den föreslagna nya lagen som bland annat undantar så kallade bosättningsbaserade förmåner, exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag. Kravet för folkbokföring enligt den nya lagen är att ha haft uppehållstillstånd i 1 år och ha för avsikt att stanna ytterligare 6 månader. Mellan 12 000 och 19 000 personer har fått uppehållstillstånd efter den 1 november 2022, men eftersom personer kan ha återvänt så uppskattas antalet som berörs av den nya lagen vara lägre.
Källa: Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket
