För fem år sedan kom polisen hem till Liselotte Sörensen, i Sollebrunn utanför Alingsås. Beskedet: dottern Emma hade hittats död i sitt hem. Det var då 25 år sedan familjen för första gången uppsökte vården på grund av Emmas anorexi.

– Jag trodde att vi skulle få hjälp när Emma blev sjuk. Kanske inte att det skulle gå fort, men inte att det skulle ta 25 år. Och ändå så hjälpte det ju inte, för hon dog ju, säger Liselotte Sörensen.

I efterhand känner Liselotte fortfarande stor frustration över hur hennes dotter behandlades av vården. Överlag saknades det kunskap kring ätstörningar, menar hon.

– De trodde att det var något hon fått för sig ”och det ska vi ta ur henne”.

Nya riktlinjer för ätstörningsvården

De senaste åren har just okunskap inom ätstörningsvården uppmärksammats och vissa förändringar har gjort. I veckan presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer som innehåller 39 rekommendationer som ska förbättra vården.

För ett år sedan infördes även något som kallas nationell högspecialiserad vård (NHV) för patienter med svårbehandlade ätstörningar.

Liselotte ser positivt på att det görs satsningar.

– Det är ett antal år för sent, i alla fall för min dotter, men det kanske kan rädda andra. Jag hoppas att det blir något av det, säger hon.

Tomma platser

Hittills har dock många platser på specialavdelningarna förblivit outnyttjade, något som Liselotte har svårt att förstå.

– Det måste ju finnas de som är lika sjuka som Emma var. Och även om de inte är det, kan de inte få den platsen ändå om den står tom? Då kanske de inte behöver bli så jättesjuka, och kan komma tillbaka till ett någorlunda normalt liv.