Klätterställning framför ett hyreshus, till vänster bostadsforskaren Martin Grander.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det finns stora skillnader mellan hur kommuner hanterar sina bostadsbolag. Det menar bostadsforskaren Martin Grander. Hör vad det kan leda till i klippet ovan. Foto: Nille Leander/SVT

Forskare om allmännyttan: Det affärsmässiga har hamnat i förgrunden

Publicerad

Samhällsnyttan har hamnat i skuggan av det affärsmässiga. Det menar forskaren Martin Grander som studerat kommunala bostadsbolag.

Han förstår de hyresgäster som reagerat på att ett kommunalt bostadsbolag kräver hög hyreshöjning – efter att ha gjort stora vinster.

– Det är väldigt förståeligt att det sticker i ögonen.

Ett privat bostadsbolag ägs inte av hyresgästerna utan av aktieägarna. Ett kommunalt bostadsbolag ägs inte heller av hyresgästerna, utan av kommunen och i förlängningen av alla kommuninvånare.

– Rent tekniskt ska utdelningen från ett kommunalt företag gå till kommunen och kommuninvånarna och inte enbart till dem som bor i fastigheterna, säger Martin Grander.

”Förändrats väldigt mycket. Och inte alls”

Martin Grander är biträdande lektor på institutionen för urbana studier på Malmö universitet. I över ett decennium har han följt kommunala bostadsbolag, även kallade allmännyttan.

– Den har förändrats väldigt mycket. Och inte alls.

Grunduppdraget är det samma, menar han. Allmännyttan är kommunens främsta verktyg för att klara av bostadsförsörjningsansvaret. Vad som förändrats är förutsättningarna för de kommunala bostadsbolagen.

Historisk kompromiss

2011 trädde den nya lagen om allmännyttiga bolag i kraft. Martin Grander beskriver lagen som en historisk kompromiss.

– Det här var en kompromiss där man försökte bevara den svenska modellen och samtidigt anpassa den till EU:s konkurrenslagstiftning. Enligt den får man inte ge särskilda fördelar till en offentlig verksamhet som konkurrerar med en privat.

Ska drivas affärsmässigt

Sedan dess ska kommunala bostadsbolag drivas enligt affärsmässiga principer. Samtidigt som bolagen också förväntas vara samhällsnyttiga. Något som ibland hörs i hyresförhandlingarna.

– Det finns exempel på företag som säger att man skulle haft ännu högre yrkande om inte varit ett kommunalt allmännyttigt företag. Men som regel följer man den överenskommelse som finns för kostnadsutveckling, kostnad för förvaltning och inflation.

SÅ FÖRHANDLAS HYRORNA

I Sverige förhandlas årligen hyror för 118 miljarder, vilket berör 1,6 miljoner lägenheter och över 3 miljoner hyresgäster. De flesta hyror förhandlas lokalt av Hyresgästföreningen med en fastighetsägare.

Våren 2022 slöts trepartsöverenskommelsen mellan Hyresgästföreningen, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna. Parterna enades om vilka fem faktorer som ska ligga till grund för de årliga förhandlingarna.

Två faktorer reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt värdarnas förvaltnings- och underhållskostnader.

Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP per capita samt inflation exklusive hyror.

Källa: Hyresgästföreningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.