Ett privat bostadsbolag ägs inte av hyresgästerna utan av aktieägarna. Ett kommunalt bostadsbolag ägs inte heller av hyresgästerna, utan av kommunen och i förlängningen av alla kommuninvånare.
– Rent tekniskt ska utdelningen från ett kommunalt företag gå till kommunen och kommuninvånarna och inte enbart till dem som bor i fastigheterna, säger Martin Grander.
”Förändrats väldigt mycket. Och inte alls”
Martin Grander är biträdande lektor på institutionen för urbana studier på Malmö universitet. I över ett decennium har han följt kommunala bostadsbolag, även kallade allmännyttan.
– Den har förändrats väldigt mycket. Och inte alls.
Grunduppdraget är det samma, menar han. Allmännyttan är kommunens främsta verktyg för att klara av bostadsförsörjningsansvaret. Vad som förändrats är förutsättningarna för de kommunala bostadsbolagen.
Historisk kompromiss
2011 trädde den nya lagen om allmännyttiga bolag i kraft. Martin Grander beskriver lagen som en historisk kompromiss.
– Det här var en kompromiss där man försökte bevara den svenska modellen och samtidigt anpassa den till EU:s konkurrenslagstiftning. Enligt den får man inte ge särskilda fördelar till en offentlig verksamhet som konkurrerar med en privat.
Ska drivas affärsmässigt
Sedan dess ska kommunala bostadsbolag drivas enligt affärsmässiga principer. Samtidigt som bolagen också förväntas vara samhällsnyttiga. Något som ibland hörs i hyresförhandlingarna.
– Det finns exempel på företag som säger att man skulle haft ännu högre yrkande om inte varit ett kommunalt allmännyttigt företag. Men som regel följer man den överenskommelse som finns för kostnadsutveckling, kostnad för förvaltning och inflation.
SÅ FÖRHANDLAS HYRORNA
I Sverige förhandlas årligen hyror för 118 miljarder, vilket berör 1,6 miljoner lägenheter och över 3 miljoner hyresgäster. De flesta hyror förhandlas lokalt av Hyresgästföreningen med en fastighetsägare.
Våren 2022 slöts trepartsöverenskommelsen mellan Hyresgästföreningen, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna. Parterna enades om vilka fem faktorer som ska ligga till grund för de årliga förhandlingarna.
Två faktorer reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt värdarnas förvaltnings- och underhållskostnader.
Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP per capita samt inflation exklusive hyror.
Källa: Hyresgästföreningen