Debatten går just nu het i flera europeiska länder kring vad som ska hända med IS-anhängarna som sitter fängslade i läger i Syrien. De sista fickorna av motstånd sägs i princip vara nedkämpade och borta är bilden av IS som en mäktig terrorarmé som kontrollerar stora landområden.
Trots nederlaget sägs kampen på hemmaplan inte vara över.
– Vi får fortfarande en stadig ström av samtal från personer som känner oro över unga individer som håller på att radikaliseras eller dras in i en extremistisk idévärld, säger Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism inom Göteborgs stad.
Fortsatta samtal
Enligt Jankovski fick man under 2018 mellan 25 och 30 orossamtal. Ungefär likadant har det sett ut de senaste åren. Att IS nu har förlorat på slagfältet har ännu inte märkts särskilt mycket.
– Jag tror att det är för tidigt att säga vad det här allra senaste innebär, att den sista biten av kalifatet har fallit, det återstår att se, säger han.
Göteborg är överrepresenterat när det gäller de runt 300 svenska medborgarna som rest ner för att slåss med IS och andra liknande grupper. Enligt Jankovski har myndigheter fokuserat mycket på dessa de mest hårdföra individerna. Man har inte fokuserat lika mycket på den svans som lockas av tanken men ännu inte tagit steget, de ungdomar som rör sig i våldsbejakande extremistiska miljöer på nätet.
Olika metoder
– Jag tror att vi måste öka vårt förebyggande arbete ytterligare och det handlar om att göra mer av det vi redan gör. Samhället måste bli mer närvarande, vi måste jobba mer med uppsökande arbete i de här miljöerna och vi måste ha bättre skolor.
Många pratar om hårdare tag, vad tänker du om det?
– Vi behöver både och. En mer effektiv lagstiftning men vi får inte släppa det förebyggande arbetet och jag ser med oro på att man nu börjar spara in på mötesplatser som fritidsgårdar och i vissa fall inom fältenheterna. Vi behöver de arenorna för att kunna fånga upp de här individerna.