Delad bild. Till vänster syns en kvinna som blir intervjuad. Till höger håller en hand i ett dricksglas med bakterier i vattnet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör processingenjör Amanda Andersson förklara varför hon är oroad över förekomsten av PFAS i dricksvatten. Foto: SVT

Hälsofarliga PFAS-kemikalier i Vänern oroar – finns i dricksvattnet

Uppdaterad
Publicerad

Samtliga västsvenska kommuner hamnar under det nya gränsvärdet för PFAS i dricksvatten, visar SVT:s kartläggning. Men det finns ändå en oro över förekomsten av de hälsofarliga kemikalierna i Vänern – som är en av Sveriges tre största vattentäkter.

Möjligheten att analysera PFAS i dricksvatten har bara funnits i några år. Lidköpings kommun har tagit prover vid sina vattenverk sedan 2020.

– Det stora vattenverket har en PFAS-halt i dricksvattnet på 1,2 nanogram per liter och det lilla vattenverket ligger på 1,8, säger Amanda Andersson som är processingenjör vid Lidköping Miljö och teknik.

Den 1 januari 2026 sänks den tillåtna halten PFAS i dricksvatten från 90 nanogram per liter till 4. Det gör att PFAS-värdena i Vänern fortsatt hamnar under gränsvärdet.

PFAS förekommer inte naturligt

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns i bland annat impregneringsmedel, rengöringsmedel som golvpolish och i brandskum.

Både produktion och användning av PFAS har bidragit till att dessa ämnen läckt ut i miljön och därmed hamnat i våra livsmedel.

Ska man var orolig för att dricka dricksvattnet?

– I dagsläget ska man inte vara orolig. Vi är så pass långt under gränsvärdet. Sen är det ju oroande att vi hittar kemikalierna, de har ju framställts i 70 år. Hur halterna kommer att se ut om ytterligare 70 år, det är mer det som oroar, säger Amanda Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.