Nu ska den internationella kilogramprototypen pensioneras, det röstade forskare igenom i Paris under fredagen. I Sverige hittar man det svenska rikskilot på forskningsinstitutet Rise i Borås. Där inleddes under fredagen ett långsamt farväl till den metallcylindern som varit referensvärde till 1 kilo i över 100 år.

SVT Nyheter Väst fick komma med in bakom den massiva dörr som skyddar den svenska kopian.

– Här inne har vi det svenska kilogrammet. Nu ska vi öppna och det är en ganska unik företeelse. Det är inte så ofta vi gör det, men i dag på grund av omröstningen ska vi göra det. Det här sker ungefär var sjunde år, berättar Fredrik Arrhén,forskare vid Rise, när han och en kollega öppnar dörren.

”Största sedan franska revolutionen”

Efter forskarnas beslut ska måttenheten omdefinieras. I stället för cylindern i Paris ska kilogrammet definieras utifrån en fysikalisk konstant.

– Det är det största sedan franska revolutionen. Det har sagts flera gånger under dagen på den internationella konferensen och det stämmer. Hela vårt måttsystem som vi har i dag har sitt ursprung i franska revolutionen, säger Fredrik Arrhén och fortsätter:

– Vårt svenska kilo kommer fortfarande att leva kvar ganska länge. Det kommer inte att försvinna, utan det blir istället kilot i Paris, den internationella kiloprototypen, som kommer att ersättas.

Hudceller påverkar vikten

Om någon hade gått och petat på den lilla cylindern som står i Borås så hade hudceller och annat kunnat påverka vikten. Även om man flyttar den kan den skrapas och då kan vikten förändras. Cylindern skyddas bland annat av flera glaskupor.

Varför tar man bort kilot i Paris?

– Därför att i det systemet som vi har som kallas för SI, internationella systemet för mätenheter, så är det bara kilot som är kvar som en artifakt, som en prototyp. Alla andra kan vi skapa i ett välutrustat laboratorium med kvalificerad personal, men just kilot har vi inte kunnat. Där har vi fått förlita oss på kilot i Paris, säger Fredrik Arrhén.