Siv Hansson vid Länsstyrelsen tycker det går alldeles för långsamt för Försvarsmakten att åtgärda gifterna vid Såtenäs och Karlsborg. Foto: SVT

Miljögifter läcker ut från militära flygplatser

Uppdaterad
Publicerad

Vid försvarets flygplatser i Såtenäs och Karlsborg finns mycket höga halter av miljöfarliga PFAS-ämnen, men försvaret har ännu inte sanerat platserna.

Nu har länsstyrelsen fått nog. 

PFAS är en grupp vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns på många ställen i vår vardag, bland annat i skoimpregnering och möbeltyger.

Vid flera av försvarets gamla brandövningsplatser finns rester av olika PFAS-ämnen, bland annat det nu förbjuda ämnet PFOS. Halterna ligger extremt mycket högre än riktvärdena.

Tusentals gånger högre

Som ett exempel kan nämnas att vid brandövningsdammen i Såtenäs var värdet 20 000 gånger högre än gränsvärdet. Bara några hundra meter bort ligger Vänern. 

– Försvarsmaktens områden har extremt stora mängder och höga halter. Man kan jämföra det med en civil flygplats som till exempel Landvetter och Arlanda. De har ju också problem, de har använt de här ämnena också, men de har betydligt lägre halter, säger Siv Hansson, handläggare vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. 

Det läcker dessutom ut PFOS från flygplatsområdet i Såtenäs. Från en av deponierna har vattnet i närheten en halt som är nästan 5000 gånger högre än gränsvärdet. 

Läckage även från Karlsborg

Vid Karlsborgs flygplats bedöms Kärnebäcken vara den huvudsakliga källan för spridning av de giftiga ämnena. Där var värdet för PFOS sex gånger högre än gränsvärdet, enligt en undersökning från 2015.  

Siv Hansson tycker att det är frustrerande att Försvaret inte åtgärdar de här platserna.  

– De kunde ju åtminstone utföra de här enkla åtgärderna. Som att leda bort vatten från brandövningsplatserna, så att man inte får så mycket vatten som blir förorenat, och att sanera en brandövningsdamm i Såtenäs. Det vattnet borde inte vara kvar, säger hon.  

”Sådan här hantering tar tid”

Försvarsmaktens jurist vid miljöprövningsenheten, Folke Borgh, menar att de behöver mer tid för att få bättre grepp om läget.  

Foto: Försvarsmakten

– Ja, och det handlar om det som brukar kallas för kontrollprogram, där man undersöker hur det ser ut och vad är det för variationer över året. Tyvärr är det så med sådan här hantering att den oftast tar tid. Spridningen är ofta diffus och ser olika ut beroende på markförhållanden, vilket gör det här väldigt komplicerat, säger han. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.