Nyligen skedde ett utbrott av resistenta bakterier på Sahlgrenska, ett problem som blir allt vanligare.

Fyra olika sorters resistenta bakterier är anmälningspliktiga, och de har tillsammans ökat med 13 procent på åtta år, enligt Folkhälsomyndigheten.

En av dem är ESBL-carba, en tarmbakterie som är resistent mot ett av våra kraftfullaste antibiotika. Där har antalet fall mer än tredubblats sedan 2016, från 127 till 410 fall.

– Det menar jag är mest oroväckande, säger Joakim Larsson.

Flera hundra svenskar dör av olika resistenta bakterier varje år, och i hela världen är antalet dödsfall över en miljon.

– Man brukar kalla det för en tyst pandemi, säger Joakim Larsson.

Och frågan om antibiotikaresistens är en svår nöt att knäcka. Bakterier har en förmåga att byta dna med varandra över artgränserna, och på så sätt kan resistens spridas.

Avloppsvatten gynnar resistenta bakterier

Joakim Larsson leder en forskargrupp som undersöker var och hur resistens uppkommer. Just nu tittar de på avloppsvattnet från regionens alla större sjukhus.

– Patienter kissar helt enkelt ut såpass mycket antibiotika att de känsliga bakterierna inte klarar miljön, men de multiresistenta överlever. Det kan vara en grogrund för resistensutveckling, säger Joakim Larsson.

I en tidigare studie har forskarna undersökt avloppsvatten från enbart Sahlgrenska och där visade det sig just att den miljön gynnade utvecklingen av resistens.

”En komplex utmaning”

Och för att begränsa det här så krävs åtgärder inom flera områden, menar Joakim Larsson.

– Både inom sjukvården, inom djurhållningen och ute i miljön. Och inte bara här i Sverige utan i alla länder, eftersom vi byter bakterier med varandra.

Frågan är ju också om det går att hitta en helt ny variant av antibiotika.

– Alla sorters antibiotika som mänskligheten har upptäckt och börjat använda har mötts av resistens. Jag tror inte vi kommer lösa den här frågan om vi inte kommer på ett helt nytt sätt att behandla bakteriella infektioner, säger Joakim Larsson.