Allt fler svenskar kan tänka sig att göra skönhetsingrepp. Men vem är det egentligen som håller i skalpellen?

När Nahla Assafi bestämde sig för att göra en skönhetsoperation kunde hon aldrig tänka sig att hon flera år efter ingreppet skulle bli tvungen att gömma halsen när hon gick utanför dörren.

Men det var det som hände.

– Jag måste antingen bära en skarf, eller sätta ett plåster över ärret. Folk frågar mig vad jag har gjort, om jag varit med om en olycka. Men jag säger att jag bara skulle göra en skönhetsoperation, säger hon.

Rött sicksackärr

Nahla Assafi gick till Dermakliniken i Göteborg för att strama upp huden kring halsen. Men efter första ingreppet blev hon inte nöjd, och läkaren erbjöd henne en annan operation. En där han skulle skära bort en bit av fettet med ett snitt mitt på halsen.

Men ärret som lämnades kvar efter operationen blev ett stort rött sicksackmärke som än i dag, mer än två år efter operationen, syns tydligt på hennes hals.

– Jag litade på honom, det är klart man litar på en läkare. Men han gjorde mig ful, säger hon samtidigt som ögonen fylls med tårar.

Felplacerade förväntningar

Rodrigo Caceres, som är vd och läkare på Dermakliniken och den som gjorde ingreppet på Nahla, beklagar det inträffade men säger samtidigt att det är synd att Nahla Assafi hade så höga förväntningar på utgången av operationen.

– Alla läkares största utmaning är kundens förväntningar. Och är förväntningarna felplacerade så blir det så här, säger han.

Rodrigo Caceres är utbildad neurolog, inte plastikkirurg. Hade vi befunnit oss i Danmark eller Norge hade han förmodligen inte fått göra ingreppet på Nahla Assafi, då dessa länder har regler som säger att den som utför kosmetisk kirurgi ska vara en utbildad plastikkirurg eller ha spetskompetens inom just det området som behandlas.

I Sverige finns det inga särskilda bestämmelser som reglerar vem som får göra vilken typ av operationer, utan kravet är att det ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

Hade kunnat göras bättre

I en annan del av Göteborg sitter Fredrik Gewalli och tittar på bilder av Nahlas ärr. Han är överläkare i plastikkirurgi vid APS kliniken på Carlanderska, och ordförande för intresseföreningen Svensk förening för estetisk plastikkirurgi.

– Min uppfattning är att det hade kunnat göras bättre.

Hade det kunnat bli bättre om läkaren varit en specialiserad plastikkirurg?

– Svår fråga, men det är väl min första reflektion. Hade man haft en lång skolning inom detta område så skulle man ha tänkt till två och tre gånger innan man placerade ärret, så man vet att man placerar det rätt, säger han.

Rodrigo Caceres håller inte med om kritiken.

– Jag tänker att det finns många olika kockar som skulle gjort hummersoppan på olika sätt. Det betyder inte att bara för att det är en plastikkirurg så blir det här fantastiskt, säger han.

Sex kliniker saknar plastikkirurg

I Sverige är det alltså inget krav på att man är plastikkirurg för att utföra skönhetsoperationer.

Vi har hittat 14 kliniker i Göteborg som erbjuder kirurgiska behandlingar som ansiktslyft, fettsugning och bröstförstoring. På sex utav dessa görs dessa ingrepp inte av plastikkirurger utan av läkare med andra specialiteter, som exempelvis urologi, neurologi eller allmänmedicin, något som Fredrik Gewalli är starkt kritisk till.

– Vi skulle ju inte använda en rörläggare för att lägga elen i huset, precis som vi inte skulle låta allmänläkaren göra neurokirurgi. Man vill ju ha en specialist. Min absoluta övertygelse är att man inom den här branschen måste ha minst en specialistexamen inom plastikkirurgi, säger Fredrik Gewalli.

Mer reglering

Rodrigo Caceres på Dermakliniken tycker tvärtom att det är bra, och att man kan nå ett bättre resultat, om flera läkarprofessioner hjälps åt inom den kosmetiska kirurgin.

– Hela läkekonsten bygger på att vi lär av varandra och att vi talar ur ett kollegium och inte bara ur ett eget ekonomiskt intresse som den här branschen utgör för vissa specialitéer, säger han.

Men Fredrik Gewalli ser hellre att det regleras i lag vilka som får utföra plastikkirurgiska ingrepp, så som exempelvis i Norge och Danmark.

– Att det är så laglöst i Sverige är konstigt. Vi ska i princip ha flytväst när det regnar, men vi behöver inte plastikkirurger för att göra plastikkirurgi, säger Fredrik Gewalli.

Utredning på gång

Socialstyrelsen arbetar just nu med en utredning av skönhetsbranschen på uppdrag av regeringen.

Socialdepartementet skriver bland annat att det är problematiskt att många plastikkirurgiska ingrepp inte omfattas alls av Hälso-sjukvårdslagen då de inte behandlar sjukdomar eller skador.

Utredningen ska överlämnas till Socialdepartementet senast den 30e september.

Nahla Assafi anmälde Dermakliniken och Rodrigo Caceres till IVO, inspektionen för vård och omsorg som la ner ärendet utan utredning. Man skriver bland annat att det som anges i anmälan är av sådan karaktär att den inte har direkt betydelse för patientsäkerheten. I dag ångrar hon att hon någonsin gjorde skönhetsingreppet.