Utan de minsta växter och de minsta djur kan vi varken andas eller äta. Det är den enkla motiveringen till att forskningspanelen IPBES (International Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) belönas med Win Win Sustainability Award på en miljon kronor.
– Anledningen till att vi ger priset till IPBES är att det handlar om vårt liv på jorden. Vi har inte pratat tillräckligt om det, säger Emma Dalväg, prisjuryns ordförande.
Lyfte på ögonbrynen
Det är nästan 500 experter, från flera olika länder i världen, som kommit fram till att så många som en miljon arter (av åtta miljoner) är utrotningshotade. Man har på ett tidigare oprövat sätt tagit hjälp av flera olika folkgrupper som lever nära naturen.
– De har tagit med människor som bor på platser som är väldigt beroende av biologisk mångfald, såsom folk som lever av fiske eller av skogen, säger Emma Dalväg.
Rapporten är inte bara banbrytande i sitt slag, menar hon. Den har också bidragit till att frågan om biologisk mångfald satts upp på den internationella agendan.
– Nu kommer FN att sätta upp mål kring biologisk mångfald och vi har till vardags börjat prata om biologisk mångfald på ett annat sätt.
Biologisk mångfald viktigt
Hon nämner bland annat trenden om bihotell, och att man ska tänka efter innan man klipper gräsmattan (så att man inte klipper bort blommor).
– Biologisk mångfald är en av ödefrågorna. Utan alla de här djuren och växterna kan inte vi finnas på jorden. Har vi inte gröna blad och alger får vi inget syre, har vi inga pollinerare får vi ingen mat, säger Emma Dalväg.
Varför är det här med biologisk mångfald viktigt?
– Det blir nästan alltid en filosofisk fråga. Antingen kan man se det som att vi behöver rädda växter och djur för att vi själva ska leva. Men det finns andra som har ett annat filosofiskt perspektiv, som handlar om vad vi egentligen har för rätt att utrota andra arter.
Prissumman delas ut till organisationen för att främja deras fortsatta arbete för biologisk mångfald.
Hör en tidigare intervju med vetenskapsreportern Linus Brohult där han berättar mer om hoten mot den biologiska mångfalden.
Tidigare pristagare med motivering:
• 2019: Arash Derambarsh för hans arbete mot matsvinn, vilket resulterat i en lagändring i Frankrike som förbjuder franska matbutiker och restauranger att slänga eller förstöra mat som inte går att sälja.
• 2018: Kalundborg Symbiosis, ett samarbete mellan nio företag i den danska staden Kalundborg, varit en pionjär inom industriell symbios.
• 2017: Alejandro Aravena tillsammans med arkitektbyrån Elemental för deras innovativa arbete för hållbara bostäder.
• 2016: Park Won-Soon, borgmästare i Seoul, en av världens första sharing cities.
• 2015: Peter Hennicke, Beate Weber-Schuerholz och Jeremy Legget på temat Energiomställningen – solenergi och energieffektivisering.
• 2014: Paul Polman för hans inspiration till att sociala värden och miljö tas i beaktande i företagsvärlden.
• 2013: Janine Benyus och Pavan Suhkdev på temat Naturens tjänster och sinnrika lösningar
• 2012: Michael Biddle och Björn Söderberg.
• 2011: Kofi Annan och Tigrayprojektet i Etiopien får priset för arbetet med en bärkraftig livsmedelsförsörjning på den afrikanska kontinenten.
• 2010: Ken Sherman, oceanograf och marinbiolog från USA och Randall Arauz, ordförande för miljöorganisationen PRETOMA i Costa Rica, för deras bidrag till lösningar för en hållbar relation till havet.
• 2009: Anna Kajumulo Tibaijuka, Enrique Peñalosa och Sören Hermansen.
• 2008: Theo Colborn, Margot Wallström, Jan Ahlmbom och Ulf Duus, för deras olika men kompletterande bidrag för att visa på kemikaliernas negativa effekter på ekosystem och hälsa.
• 2007: Al Gore för hans arbete med att väcka mänsklighetens insikt om klimatlägets allvar – och vad vi alla kan och måste göra.
• 2006: Takeshi Uchiyamada, Takehisa Yaegashi och Yuichi Fujii för sina bidrag till utvecklingen av världens första kommersiella hybridbil, Prius.
• 2005: Det rwandiska Marabakooperativet, Abahuzamugambi för sitt arbete med att producera socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart kaffe.
• 2004: Joan Bavaria från USA och Tessa Tennant från Storbritannien, banbrytare inom hållbara investeringar.
• 2003: Hans Eek, Sverige, och Wolfgang Feist, Tyskland, för ”passiva hus”-tekniken att bygga bostäder utan värmesystem.
• 2002: Gro Harlem Brundtland för insatsen att mynta begreppet hållbar utveckling.
• 2001: Miljömärkningsorganisationerna FSC och KRAV för insatserna att anpassa jord- och skogsbruk till en hållbar utveckling.
• 2000: Geoffrey Ballard, företagsledare och entreprenör, för sina insatser att kommersialisera bränslecellstekniken.