I dag handlar förstås många klimatsmart i matbutiken, eller?

Nej, i verkligheten är det bara några enstaka som prioriterar miljö och hållbart klimat högst vid matinköp.

När SLU Holding, som är ett bolag knutet till SLU, undersökte hur 400 svenskar verkligen väljer i matbutiken så visar det sig att bara några enstaka prioriterar miljö- och hållbarhet högst vid matinköp. I topp ligger istället bra kvalitet, svenskt och billigt.

Miljö och hållbarhet hamnar sist av nio kriterier.

Kunskapsbrist

Ett annat resultat i undersökningen kan delvis förklara detta. 60 procent anser nämligen att deras kunskap om matens miljö- och klimatpåverkan är begränsad.

– Många vill ha en bättre kunskap. De vill förändra sina matvanor, men vet inte hur de ska göra, säger Mats Wiktorsson.

Forskarna på SLU i Skara konstaterar att det är svårt – ett bra val ur en miljösynpunkt, kan vara dålig ur en annan – t ex i köttproduktion. Vi möter SLU-forskaren Anna Hessle bland stutar på SLU:s försöksgård Götala utanför Skara.

– Ett exempel på det är nötkreatur som kan tillgodogöra sig gräs som inte människan kan äta, så det är ett ju väldigt bra resursutnyttjande. Men samtidigt, när idisslarna utnyttjar den här foderresursen, så rapar de upp en massa metan som är en växthusgas, som ger en klimatpåverkan som är negativ, säger Anna Hessle.

Hur göra ”rätt”?

Komplicerat att välja klimaträtt, alltså. Men hur menar forskarna då att jag ska göra om jag vill välja klimaträtt?

– Det är ju väldigt svårt att sätta sig in i allting. Men vill man göra det enkelt för sig så tycker jag att man ska gå på grundregeln att äta svenskt, säger Anna Hessle.

– För det är så att svensk mat generellt sett har en lägre negativ miljöpåverkan per kilo produkt, jämfört med import. Det är att göra det enkelt för sig och tydligt.

Ljuspunkter

Men det finns tecken på att folk är beredda att förändra sina matinköp.

– Både förvånande och glädjande är ju att varannan person i undersökningen sa sig verkligen vilja förändra sina matvanor på ganska kort sikt för klimatet och miljöns skull, säger Mats Wiktorsson.

För att öka insikten om vad får våra val får för konsekvenser för miljön tar SLU nu fram ett mat- och klimatspel för gymnasieelever.

Fotnot: Undersökningen bygger på så kallad statistisk relevans vilket innebär att drygt 400 slumpvis utvalda svaranden deltar. Enligt Mats Wiktorsson ger resultaten ”en mycket stark indikation och mycket troligt gällande för hela målgruppen”.