SVT Nyheter Väst har tidigare berättat om ortopedläkaren i Skövde som anmäldes efter att ha använt sig av den så kallade ”Ilizarovmetoden”. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansåg att det inte varit motiverat att använda metoden, och händelsen påstås också ha lett till allvarliga skador på flera patienter.
Läkaren får upprättelse
Men nu får läkaren rätt av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Nämnden anser bland annat att de andra behandlingsmetoder som föreslagits av IVO sannolikt inte skulle ha inneburit mindre risker. Nämnden skriver också att flera av patienterna haft andra komplikationer som gör att det inte går att slå fast orsaken till skadorna.
Finns ingen nationell samordning
I beslutet konstateras också att det i Sverige inte finns någon nationell samordning av metoder och rutiner som är allmänt accepterade vid kirurgisk behandling av skelettskador. Valet av behandlingsmetod kan alltså variera från sjukhus till sjukhus. Därför menar HSAN att IVO inte lyckats bevisa att läkaren begått några fel eller att han är olämplig för yrket.
Totalt anmäldes 49 felbehandlingar, varav 37 ska ha lett till allvarliga vårdskador. Det ledde också till att IVO riktade kritik mot ledningen av ortopedkliniken på Skaraborgs sjukhus.
Har prisats för sina studier av metoden
Ilizarovmetoden utvecklades i Sovjetunionen på 1950-talet, och innebär att man använder sig av trådar och metallramar för att stödja upp exempelvis en bruten arm eller ett brutet ben. Skövdeläkaren har beskrivits som expert på metoden och 2015 tilldelades han ett pris för bästa avhandling, en avhandling som handlade om just Ilizarovmetoden.
Läkaren har dock fått upprepad kritik för sitt användande av metoden, och 2016 stängdes han av i väntan på en extern utredning, vilken senare ledde fram till IVO:s granskning.
Både IVO och HSAN avböjer att kommentera det enskilda fallet.
Ilizarovmetoden
- Den så kallade Ilizarov-metoden utvecklades i Sovjetunionen på 1950-talet av professor Gavril A. Ilizarov.
- Metoden går ut på att de brutna och trasiga benfragmenten genomborras med tunna trådar som därefter spänns fast i ringar, som förbinds med yttre stag. På så sätt kan benfragmenten läggas tillrätta och hållas på plats under läkningstiden.
- Metoden används rutinmässigt i öst men har bara sporadiskt tillämpats i väst, och då huvudsakligen vid komplicerade ingrepp som benförlängningar.
Källa: Göteborgs Universitet