Majoriteten av de som misstänks för rån av ungdomar är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden, enligt en rapport från Brå.
Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för rån mer än en gång.
– Personrån är ett av de brott som starkast prognostiserar en fortsatt lång kriminell karriär, där man fortsätter i ännu allvarligare brottslighet, säger Sven Granath, kriminolog och forskare om ungdomskriminalitet.
”Fånga upp dem tidigt”
Att fånga upp personer som begår brott i skolan innan de börjar med rån är därför mycket viktigt, menar Sven Granath.
– Det kan till exempel vara stölder, misshandel och hot som sker redan i högstadiet eller ännu tidigare. Det är den grupp av ungdomar som sedan ofta blir personrånare senare. Då är det viktigt att fånga upp dem tidigt, kanske redan i mellanstadieåldern.
Mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar är föremål som unga rånare ofta är ute efter.
Viktigt att utsatta får stöd
– Att bli utsatt är en kränkning och det kan påverka en, så ju tidigare man får stöd desto bättre, säger Linda Thomsen, kurator på Stödcentrum för brottsutsatta i Göteborg.
Vanligare för unga brottsoffer är också att man känner till förövaren, menar Linda Thomsen. Man kanske är bekanta eller bor i samma område.
– Ibland finns personer som har utsatt dig i samma klassrum eller på skolan. Det blir en ytterligare utsatthet som försvårar läkningsprocessen.
När och var sker ungdomsrånen?
- Här sker oftast ungdomsrånen:
- I områden där det finns större köpcentrum och gallerior.
- Knutpunkter för kollektivtrafiken.
- Skolor och idrottsanläggningar.
- Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid klockan 15–22.
Källa: Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste rapport i ämnet 2021
Antal ungdomsrån de senaste åren
Antal rån som har hanterats i polisregion Väst där både misstänkta samt offer varit under 18 år.
2020: 159 rån
2021: 129 rån
2022: 137 rån
2023: 209 rån
2024 (januari–mars): 32 rån
Källa: Polisen