Det kallas för ett bioraffinaderi och bakom satsningen står bland andra Naturbruksförvaltningen, Chalmers, SLU och AgroVäst. Bioraffinaderiet delar upp vallväxterna i ett fast kofoder och en pressvätska som kan ges till grisar. Men pressvätskan kan förädlas vidare till en proteinpasta som kan ätas av andra djur – inklusive oss människor.
– Inom fem år kan vi vara där. Det beror mest på hur vi lyckas få den tillräckligt god, säger Andrea von Essen.
Ny process
Vallväxter skördas normalt som foder till kor. Men genom den nya processen kan pressvätskan från vallväxterna till exempel ersätta sydamerikansk soja i grisfoder. Pressvätskan kan också förädlas till bioenergi.
– Det här innebär att vi kan ha ett högkoncentrerat proteinfoder lokalt, i stället för att importera.
Än så länge är det den första delen av bioraffinaderiet som är klar. Den första skörden av vallväxter har körts genom raffinaderiet och delats upp i en presskaka som blir kofoder och en pressvätska som blir grismat. Men när bioraffinaderiet nu byggs ut kommer pressvätskan att kunna förädlas vidare. Dels till en proteinpasta, dels till en restvätska som det går att utvinna biogas ur.
Här kan du se den längre version som sändes i TV, med fler detaljer om hur bioraffinaderiet fungerar: