Hör Bernard le Roux om vilka konflikter och utmaningar han ser kring Brängenreviret i klippet ovan.
Det är en laddad fråga han tagit sig an. Och komplex, menar han. Det finns en lång historia mellan människa och varg. Vargen finns med oss från sagor och myter. Bernard le Roux ser även hur vargfrågan hänger ihop med frågan om stad och landsbygd.
– Att människor som bor på landsbygden inte tas på allvar och marginaliseras.
Brängenreviret i Ulricehamn sträcker sig över länsgränsen till Jönköpings län. Där föddes i fjol sju valpar. Vargarna ska, enligt länsstyrelsen, inte ha tagit någon tamboskap i området. Men vargarna har väckt både oro och motstånd hos lokalbefolkning och jägare.
Utmaning med låsta positioner
I slutet av februari hölls det första mötet om vargarna i Brängenreviret. Något som P4 Sjuhärad tidigare rapporterat om. Bernard le Roux beskriver det som ett rundabordssamtal med syftet att låta lokala aktörer med olika perspektiv på reviret, som till exempel jägare, tamdjursägare och vargförespråkare, samtala med representanter från länsstyrelserna i Västra Götaland och Jönköping.
Bernard le Roux tror att en en av de stora utmaningarna är att i samtal hjälpa människor att komma ifrån sina låsta positioner.
– Att börja se varandra som människor och relatera till varandra på det sättet. Så att det inte blir krig utan möjligt att samverka.
Om medlingen
Bernard le Roux är jurist i grunden och arbetar som medlare i samhällsfrågor. Kunderna är i många fall kommuner och regioner. Nu har Bernard le Roux fått i uppdrag av Europakommissionen via Istituto di Ecologia Applicata i Rom att pröva dialog som ett sätt att hantera konflikter kring stora rovdjur. Det har redan förts olika samtal i Värmland och på nationell nivå. I slutet av februari hölls det första mötet om vargarna i Brängenreviret.
Uppdraget att medla i vargfrågan sträcker sig till september.
