Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Leif Gjulem, verksamhetschef och ansvarig för biljettkontrollen Foto: SVT/TT

Ny beräkning: Fuskåkning kostar Västtrafik en halv miljard

Uppdaterad
Publicerad

Tidigare trodde Västtrafik att fuskåkningen kostade runt 200 miljoner kronor. Nu har Västtrafik med en ny metod beräknat kostnaden till mer än det dubbla. Totalt 500 miljoner kronor per år.

– Det är otroligt mycket pengar. Det visar att det är för många personer som inte betalar för sig, säger Leif Gjulem, verksamhetschef och ansvarig för biljettkontrollen.

En av tio passagerare åker utan att betala. Det uppskattar Västtrafik. Nu har bolaget via en ny mätmetod mätt hur mycket fuskåkningen i kollektivtrafiken för hela regionen kostar.

– Den nya metoden går ut på att vi tittar på vårt kundräkningssystem i våra fordon, och när vi har biljettkontrollanter på en hållplats så kan vi se i systemet hur många som går av och på när biljettkontrollanterna är närvarande, säger Leif Gjulem.

”Säkra på att det stämmer”

Genom att ha gjort en mätning under ett år har man kommit fram till att 1 av 10 passagerare inte betalar för sina resor. Totalt beräknar Västtrafik att fuskåkandet kostar en halv miljard årligen. 300 miljoner kronor mer än vad man tidigare trott.

– Det underlaget vi har tillförskaffat oss nu under en längre tid har gjort att vi är väldigt säkra på att den nya siffran stämmer.

Tror pandemin bidrog till fuskåkande

Under pandemiåren använde inte Västtrafik sig av några biljettkontrollanter. Det tror Leif Gjulem kan ha bidragit till ett ökande fuskåkande.

– I de kundintervjuer som vi gjorde fick vi fram att många resenärer trodde att det var gratis att åka med kollektivtrafiken.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Västtrafiks ordförande Peter Hermansson (M) berättar om varför hans parti vill minska fuskåkandet med civila kontrollanter. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.