Testet består av ett formulär med 14 frågor som rör bland annat midjemått, högt blodtryck, höga blodfetter och om hjärt- och kärlsjukdom finns i släkten.
Enligt en studie baserad på data från Hjärt- Lungfondens forskningssatsning SCAPIS så kan svaren från frågorna, genom en särskild algoritm, upptäcka 65 procent av de personer som har högst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
Forskaren: ”Förvånade”
Vanligtvis går patienten till vårdcentral och tar olika tester där resultatet sätts ihop till en riskekvation. Men när det jämfördes med frågeformuläret fungerade de lika bra, enligt Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin.
– Vi är lite förvånade själva men det finns tydligen väldigt mycket information i de här frågorna och i sättet som vi kombinerar dem, säger han.
Utesluter inte sjukhusbesök
Testet tar 5-8 minuter att göra. Personer som får ett resultat som visar på höga risker ska därefter genomgå en röntgenundersökning.
Men möjligheten att undersökas på vårdcentralerna kommer finnas kvar även om hemmatestet införs.
– Det ena utesluter inte det andra. Man ska göra det som känns rätt för en själv. Det här ska ses som ett komplement. Ett billigt sätt att nå ut till väldigt många via en webbaserad enkät men man ska inte glömma bort de här mer vanliga sätten att mäta risk via besök på vårdcentralen, säger Göran Bergström.
Flera år bort
Men än är testet inte redo för att användas skarpt inom vården. Innan det är möjligt måste fler studier genomföras för att se att testet fungerar även framåt i tiden.
– Om tre till fyra år kanske vi kan veta om det här är ett användbart och kostnadseffektivt sätt att hitta högriskindivider.
Fakta om studien
Studien bygger på data från 25 000 personer i åldrarna 50-64 år som ingår i befolkningsstudien SCAPIS, som är ett samarbetsprojekt mellan sex olika universitet och finansieras av Hjärt- Lungfonden.
Alla deltagare har fått hjärtats kranskärl undersökta med datortomografi för att se hur mycket åderförkalkning personen har. Därefter har bilderna av hjärtat jämförts med frågeformulären deltagarna svarat på.
På så vis har forskarna kunnat se vilka faktorer som hade starkast samband med graden av åderförkalkning.
Källa: Hjärt- Lungfonden