Ny hjärtklaff på två dagar

Uppdaterad
Publicerad

En ny metod för att operera hjärtklaffar förkortar läkningstiden avsevärt. Fyra barn och fyra vuxna har opererats på Östra sjukhuset i Göteborg i år med den nya metoden. Västnytt träffade Catarina Forsberg som skrevs in på tisdag och ut på torsdag.

Catarina Forsberg från Strömstad fick en ny hjärtklaff första gången för sju år sedan. Det var en stor operation eftersom bröstkorgen öppnades upp. Hon var inte frisk förrän efter ett par månader.

Nu behövde Catarina byta ut sin hjärtklaff, och på onsdagen lades på operationsbordet igen på Östra sjukhuset. För hjärtpatienter är det mycket krävande att öppna bröstkorgen en andra gång, och det är här den nya operationen via ljumsken gjort revolution.

– Som tur är bär alla vägar till Rom. Hittar man bara ett kärl i ljumsken som är tillräckligt stort så kan man ta sig till hjärtat den vägen, säger Peter Eriksson, kardiolog.

En kateter genom ljumske eller handled är annars vanligt vid till exempel ballongsprängning. Vid klaffoperationen för man in ett så kallad stent, en slags metallkorg som innehåller den friska klaffen. Sedan trycks den på plats i hjärtat. Tack vare det snabba ingreppet kan patienten gå hem redan dagen där på.

Catarina Forsberg mår bra och säger att det redan känns lättare att andas. Ett dygn efter operationen är hon redo att åka hem och bygga staket till sina hästar.

Metoden med hjärtklaffsoperation via ljumsken har precis börjat sprida sig i Europa. Fyra barn och fyra vuxna har opererats sedan januari på Östra sjukhuset i Göteborg. I Sverige beräknas totalt 150 patienter komma ifråga för den nya operationsmetoden.

Det är naturliga hjärtklaffar som används, Catarina har fått sin från en oxe.

– Jag tänker inte så mycket på det, säger Catarina.

Det är inte känt hur länge hennes nya hjärtklaff kommer att hålla, en biologisk klaff har normalt en begränsad livslängd. Men det nya ingreppet gör det också lättare att reparera trasiga klaffar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.