Ny lag mot upprepade hedersbrott – minimistraff skärps till ett år

Uppdaterad
Publicerad

Att förbjuda en äldre tonåring att chatta, gå på café eller simma med skolan – från den 1 juni kan det leda till ett års fängelse om motivet är heder. Den nya lagen mot hedersförtryck siktar in sig på upprepade brott med hedersmotiv.

Se vilka brott som kan leda till ett års fängelse i klippet ovan, och hör kritiken mot nya lagen.

Lagen skärper straffet för en person som för att ”bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder” exempelvis gör sig skyldig till en serie ofredande eller olaga tvång.

Minimistraffet blir nu ett års fängelse, och maxstraffet sex års fängelse för hedersförtryck.

– De fall där det blir allra mest skillnad skulle kanske innan den nya lagstiftningen haft ett straffvärde på ett par månader, men får nu ett straffvärde på ett år, säger Jessica Wenna, åklagare specialiserad på hedersbrott.

Träffar en ny grupp gärningsmän

Tidigare kunde denna typ av upprepade brott falla under lagen om grov fridskränkning, men det gäller bara kränkningar av närstående.

Den nya lagen om hedersförtryck innefattar även andra personer som inte är i familjens närhet, till exempel en släkting eller vän till familjen.

– Det som är nytt med lagen är att den träffar en ny grupp gärningsmän, säger Jessica Wenna.

Varningar för lagen

Flera remissinstanser har varnat för att lagen kan leda till diskriminering. Umeå tingsrätt skriver att det finns en överhängande risk att personer med visst ”ursprung eller religion” kan komma att dömas hårdare än en ”etnisk svensk” för samma gärningar.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet menar att lagen riskerar att leda till ”stigmatisering av vissa grupper”.

Kritiken tillbakavisas av åklagare Jessica Wenna.

– Vad man har för religion eller bakgrund i övrigt spelar ingen roll. Om den här hederskontexten finns, då är lagstiftningen tillämplig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.