Den nya gymnasielagen skulle ge ensamkommande en möjlighet att stanna för att gå klart sin gymnasieutbildning. Uppehållstillståndet kan förlängas om eleven aktivt deltar i studierna – något som läraren bedömer.
– Lagen är ett hafsverk. Handlar det om en elevs uppehållstillstånd och fortsatta liv så är det klart att det blir svårt känslomässigt. Jag tror att det kommer att kännas svårt att sätta ett betyg som inte är godkänt om jag vet att det hänger bara på det, säger Cecilia Martinsson.
Hon får stöd av Lärarnas yrkesetiska råd, som menar att lärare kan hamna i en form av lojalitetskonflikt. Å ena sidan ska man som lärare sätta rättssäkra och korrekta betyg. Å andra sidan ska man alltid se till elevens bästa.
– Det är tufft nog att sätta betyg. Men här blir det direkt kopplat till huruvida elever kanske överlever överhuvudtaget. Åtminstone är det så ur elevernas perspektiv, i vad de berättar för många lärare. En sådan lagstiftning är ju helt orimlig, säger David Lifmark, ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.
Facket: ”Ett etiskt dilemma”
Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas riksförbund menar att lagen leder till en oerhört påfrestande situation för lärare.
– Först ska man då dokumentera närvaro och resultat som kan få vissa konsekvenser för elevens framtid i Sverige. Och sen har man det etiska. Om man ser att vissa elever mår så dåligt att de inte kan ta till sig undervisningen – vad gör man då?
Hon var en av dem som drev på en ny lag, eftersom hon tyckte att situationen blev ohållbar för lärare när den stora flyktingvågen kom 2015.
– När gymnasielagen kom så välkomnade jag initiativet att underlätta för skolan och för de här ungdomarna. Men det här etiska dilemmat som lärare lämnas i nu, det måste man hitta en lösning på. Det var ett behjärtansvärt försök, men man har inte nått ända fram, säger hon.
Saknar tydliga riktlinjer
Det är framförallt osäkerheten kring lärares ansvar som Åsa Fahlén vänder sig emot.
– Jag skulle önska att man tydliggjorde vad som faktiskt gäller och vad det är lärare ska dokumentera. Och försöka undvika situationen där lärare blir den som indirekt avgör det här.
Migrationsverkets rättsavdelning uppger att de kommer titta på olika kriterier beroende på studieform, när de ska bedöma om uppehållstillståndet ska förlängas.
– För gymnasieskolan handlar det om närvarokrav, men komvux har inte det till exempel. Men eleven ska följa den individuella studieplanen, säger Johanna Lindblad Ó Duinnin på Migrationsrättsenheten.
De kommer att titta just på det aktiva deltagandet, uppger hon.
– Det handlar i stor utsträckning om att använda dokumentation som redan finns i skolan. Tanken är inte att det ska tillföras så mycket.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) svarar på kritiken här.
Den nya gymnasielagen
Trädde i kraft 2018 och är egentligen ett tillägg till gymnasielagen som kom 2017
Omfattar dig som:
– har ansökt om asyl som ensamkommande barn senast den 24 november 2015
– inte fick något beslut om utvisning inom femton månader
– fyllde 18 år innan du fick ditt utvisningsbeslut (eller så har du fyllt 18 och ännu inte fått besked på din asylansökan)
– har påbörjat studier i Sverige och har för avsikt att studera på gymnasienivå
Om du uppfyller dessa kriterier så kunde du ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd mellan 1 juli och 30 september 2018. För att få förlängt uppehållstillstånd krävs sedan:
– att du studerar på heltid på gymnasienivå: gymnasieprogram, yrkespaket, komvux eller folkhögskola
– att du aktivt deltar i studierna
– att du hittar en varaktig anställning (fast jobb eller kontrakt på minst två år) senast sex månader efter avslutade studier
– då kan du ansöka om permanent uppehållstillstånd
Hittills har nästan 6200 personer fått stanna via den nya gymnasielagen. Nästan 2500 personer väntar fortfarande på besked hos migrationsdomstolar som först ska avgöra deras asylärende.
Källa: Migrationsverket