SVT Nyheter Väst har pratat med ett tiotal personer med PMS-besvär som berättar att de har blivit dåligt bemötta av vården i Västra Götaland.
De berättar att de blir nonchalerade, att vårdpersonalen inte tagit dem på allvar när de berättat om sina besvär, eller att de till och med fått fel diagnos, som borderline eller bipolär sjukdom.
Den bilden delar intresseorganisationen PMS-förbundet. Ordförande för förbundet Ulrika Engmér Sandström har kontakt med kvinnor som vittnar om samma sak.
– Kvinnorna har berättat om alltifrån att bli klappade på huvudet, till att läkarna inte vet vad det handlar om, till att bli skrattade åt. Och det är ju inte okej, säger hon.
Hon hoppas att någonting kommer att göras.
– Vi måste göra något åt det. För det är så många som är drabbade.
Fem procent har PMDS
Ungefär fem procent av alla fertila kvinnor i Sverige har PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. För några år sedan kom PMDS att bli en diagnos internationellt.
Även Elias Eriksson, som forskar på PMS och PMDS, menar att kunskapen inom vården är begränsad. Han säger att det är en åkomma som har hamnat mellan två medicinska dicipliner – gynekologin och psykiatrin.
– Jag tror att kunskapen är ganska begränsad, jag tror inte att man i allmänhet är särskilt påläst när det gäller detta. Vanligtvis brukar kvinnor med den här typen av problem söka sig till sin gynekolog, men det är preparat ur psykiaternas verktygslåda som fungerar.
”De bagatelliserar åkomman”
Elias Eriksson förklarar att det finns även de läkare som i den allmänna debatten motsätter sig att det här ska få vara en egen diagnos.
Han förklarar att dessa läkare var skeptiska mot diagnosen och de tyckte att det här skulle vara en medikalisering av ett alldeles normalt tillstånd.
Han förklarar att läkare bagatellisera åkomman eftersom de saknar kunskap.
– Doktorer kanske kan tänka att ”ja, ja, det där är väl bara PMS, det har ju alla människor”. Därför har man inte tagit detta på allvar, tror jag, förklarar Elias Eriksson.
Håller inte med
Chefsläkare Margareta Berzén, som sitter med i regionala primärvårdsrådet i Västra Götalandsregionen, håller inte med om att kunskapsläget om PMDS är bristfälligt inom primärvården i Västra Götaland.
För primärvårdens del så tycker jag att det är ganska så bra generellt sett. Men att den här informationen som nu kommer fram om de kvinnor som inte får hjälp visar på att det finns rop på hjälp. Vi kan bli bättre, säger hon.
Läs mer om chefsläkarens svar här.