Flera personer som har hört av sig till SVT under vår granskning av Blocketbluffare skriver att de vet vem det är som har lurat dem på pengar, men när de har lämnat över uppgifterna till polisen har det inte räckt och ärendet har lagts ned.

Jan Granqvist, gruppchef på Bedrägerisektionen i Stockholm säger att polisen behöver mer än så för att kunna gripa någon.

– Det ska ganska mycket till för att kunna döma en person för brott och jag förstår att folk känner uppgivenhet när man tycker att man har bevisning och det ändå inte händer något, säger Jan Granqvist.

För polisen är det framförallt viktigt att slå fast att den misstänkta personen inte själv är ett offer för en id-kapning. Uppgifterna som lämnas in till polisen kan vara felaktiga eller tillhöra en helt annan person och man behöver därför göra kontroller för att ta reda på om det handlar om falska id-uppgifter.

Det fastställs i första hand med hjälp av de digitala spår som finns efter den misstänkte bedragaren, eller genom förhör.

Är det mycket som pekar mot att personen har begått brottet, kan hen anses vara skäligen misstänkt och polisen kan gå vidare med fallet.

Viktigt att ha ett kontonummer

Till de starkare bevisen man kan ha mot en bedragare hör exempelvis bankkontonummer och korrespondens mellan säljaren och köparen.

– Det har ingen betydelse vad man har betalat för. Det som har betydelse är var pengarna har satts in, om de har satts in på ett bankkonto då vet den som har bankkontot ofta något om brottet, säger Jan Granqvist.

Ett stort antal anmälningar gör det lättare att gå vidare till domstol, men samtidigt läggs en del ärenden ned för att det helt enkelt finns för många anmälare.

– Vi vill ta reda på om personen hade uppsåt att lura och är det ett stort antal personer som har blivit lurade är det naturligtvis lättare att bevisa uppsåt. Men man måste också titta på helheten och se hur många ärenden det är rimligt att gå vidare med och utreda, säger Jan Granqvist.

”De flesta gånger går det bra”

I de domar vi har läst under denna granskning framkommer det att många som luras på Blocket blir fällda för penningtvätt, inte bedrägeri. En nyansskillnad Jan Granqvist menar är oviktig eftersom brotten har samma straffvärde. För polisen är det också lättare att visa att någon har hanterat pengar som misstänks komma från brottslig verksamhet än att personen har känt till att annonsen funnits på Blocket.

Behöver lagen förändras för att ni ska komma åt fler bedragare?

– Jag tycker den lagstiftningen som finns är bra. Det kanske skulle hjälpa att lagstifta i något mån, men hela samhället måste hjälpas åt att komma åt det här problemet, säger Jan Granqvist.

Blocket föreslår att den som gör sådana här bedrägerier ska kunna dömas till begränsad bankkontobehörighet under en period – hur realistisk är den lösningen?

– Jag vurmar för alla tekniska lösningar som finns och vi gör, tillsammans med företrädare för företagen, allt vi kan för att försvåra den här typen av bedrägerier.

Man kan överklaga

Jan Granqvist uppmanar dem som har utsatts för brott att alltid gå till polisen och överklaga om man är missnöjd med polisens beslut, men, säger Jan Granqvist, vi ska också se upp med att vara naiva när vi handlar på nätet.

– Vi måste bli försiktigare när vi gör affärer. Alla måste hjälpas åt och ta ett större ansvar som privatpersoner och företag. Jag vet att Blocket gör väldigt mycket för att få ned bedrägerierna och de flesta gånger går det bra, men det är himla tråkigt för den drabbade och oss på polisen när det går fel.