– Det är en knepig fråga, de kommer och går här och vi vet inte vems ansvar det är, säger Claes Jägevall (FP) kommunalråd i Tibro.

På en enkät som Västnytt har skickat ut till drygt 20 västsvenska kommuner svarar över hälften av dem att man har man sett en ökning av personer som försörjer sig på tiggeri och störst är ökningen i de små kommunerna. Endast en kommun som svarar att det är färre personer som försörjer sig på tiggeri i kommunen idag jämfört med för ett år sedan.

Resterande kommuner svarar att man inte har lagt märke till någon ökning – eller att man helt enkelt inte vet hur läget ser ut. För det är få kommuner som har kartlagt tiggarna, i flera kommuner har man inte ens tagit reda på vilka de är.

Claes Haglund på Stadsmissionen i Göteborg ser passiviteten som ett problem.

– Kommunerna ropar på hjälp från regeringen, och EU. Men vilka är egentligen EU? Det är ju vi, säger han.

Frågan hanteras olika

I Göteborg finns ett separat härbärge för EU-migranter, och det är högaktuellt i flera kommuner. I Alingsås gick nyligen en motion igenom som handlar om att utreda ett sådant boende. I övrigt har frågan hanterats på olika sätt av politikerna.

I Falköping motionerade Sverigedemokraterna om att göra tiggeri tillståndspliktigt i likhet med torghandel och i Kungälv vill FP kartlägga tiggarna. Ingen av dessa har ännu röstats igenom.

– Vi behöver göra något, de vistas inom vår kommun och då har vi ansvar, säger Elisabeth Mattsson (FP) ordförande i kommunfullmäktige i Kungälv.

Men om ni gör något kanske det bara kommer fler, tänker nog många?

– Ja, då får vi hantera det då. Vi kan inte låta såna farhågor hindra oss, i så fall kan vi lägga ned hela idén med politiken, säger hon.