Neurokirurgen Daniel Nilsson på Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde Europas första robotassisterade operation för att lägga in elektroder hos en epilepsipatient. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Sahlgrenska testade robotassisterad operation i hjärnan

Uppdaterad
Publicerad

Sahlgrenska universitetssjukhuset har med hjälp av en minirobot lagt in elektroder i hjärnan hos en patient med svår epilepsi.

– Det gör ingreppet både enklare, säkrare och snabbare, säger neurokirurgen Daniel Nilsson, som genomförde operationen.

Det var i måndags som den robotassisterade operationen genomfördes, med världens första minirobot av sitt slag.

Efter noggranna utredningar programmerades roboten till de olika riktningar som elektroderna skulle ha, och hjälpte därmed kirurgen att placera elektroderna exakt rätt. 

Denna operation i sig stoppar inga anfall, utan är till för att bättre kunna diagnosticera och se om man kan erbjuda en operation för att ta bort områden där anfallen startar. 

Många patienter med epilepsi klarar sig med läkemedel. Men i vissa fall med svåra anfall krävs hjärnkirurgi.

Kan leda till ny operation

Tidigare har ingreppen gjorts helt för hand. De flesta epilepsipatienter som fått elektroder inopererade har sedan kunnat gå vidare till en ny operation. Och resultaten därifrån är goda.

– 70–80 procent av dessa patienter blir efter den operationen antingen anfallsfria eller får en betydande minskning av anfallen. För dem blir det en dramatisk skillnad, säger Daniel Nilsson.

Det nya är alltså att elektroderna kan placeras ut snabbare och säkrare. I det här fallet placerades tolv elektroder ut. Sammantaget ger det uppåt etthundrafemtio elektrodytor, som var och en ger information om den elektriska aktiviteten i hjärnan.

Noggranna utredningar

Det robotassisterade ingreppet i måndags föregicks av noggranna utredningar med hjälp av bland annat röntgen, magnetkamera och EEG. Där fick läkarna en bild av var i hjärnan problemet finns. Man tittade också noga på vad det var för typ av anfall patienten lider av. Därefter formades en hypotes, en idé om var anfallen har sitt ursprung.

Den robotassisterade operationen kan sedan bekräfta eller förkasta den hypotesen. Därför är det inte alltid som vi kan erbjuda en efterföljande operation, säger Daniel Nilsson.

Patienten mår bra och kommer att ligga kvar på epilepsienheten i en till två veckor med dygnet-runt-bevakning för att registrera epilepsianfallen.

Rättelse: Tidigare påstods att Sahlgrenska var först i Europa med robotassisterad operation i hjärnan. Det var en felaktig uppgift och den uppgiften har därför tagits bort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.