Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Skolresultaten i Göteborg sjunker

Publicerad

På tisdagen presenterades slutresultaten för Göteborgs kommuns elever i årskurs 6 och 9, och siffrorna är nedslående. Allt fler går ut skolan utan godkänt i alla ämnen och även de yngre eleverna har sämre studieresultat.

Allra sämst går det för eleverna i Angered. Där är det knappt 45 procent som i år har gått ut nian med godkänt i alla ämnen. Motsvarande siffra i Örgryte är 83,7 procent.

– Där finns många barn som har varit kort tid i svensk skola och därför inte lyckas få godkänt i många ämnen, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg.

Sjunker i flera stadsdelar

Men resultaten faller även i andra stadsdelar. I Majorna-Linné har resultaten sjunkit med nästan fem procent och samma trend syns i Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg. I Östra Göteborg är det endast drygt 47 procent av eleverna som gått ut nian med godkänt i alla ämnen.

Men Karin Pleijel vill inte dra för höga växlar på siffrorna, utan avvakta analyserna som nu ska göras.

– Varje år jämför vi olika barngrupper, och då blir det viktigt att vi tittar på vad nedgången beror på, innan vi drar några slutsatser.

Tycker du att det är allvarligt att skolresultaten sjunker?

– Jag tycker det är allvarligt att det är många som inte når målen. Sen så är det här en ganska liten trend och jag tycker det är viktigt att vi tittar på analysen innan vi drar för stora växlar på det.

Oppositionen kritisk

Men Helene Odenljung (L) är oroad över siffrorna. Hon säger att oppositionen redan förra året, då resultaten hade gått upp, varnat för att det var en tillfällig ökning, och att resultaten för de yngre barnen gick åt andra hållet. 

Även meritvärdena för de duktigare eleverna går ner säger Helene Odenjung. Och skillnaderna mellan flickor och pojkar, där flickorna gör bättre ifrån sig, ökar.

– Det är allvarligt och det måste man vilja och våga se, och sätta in rätt åtgärder för att det ska vändas.

LÄS MER: Var femte lärare i Göteborg har lämnat skolan

Det Alliansen föreslår i sin budget, som i måndags förlorade mot den rödgröna, är bland annat att öka lärarlöner och att rektorer ska få större befogenheter och större budget. Och Helene Odenjung tycker att de rödgröna satsar på fel saker i sin skolpolitik.

– Vår budget hade 148 miljoner mer till skolan. Och det handlar också om att inte hålla på med en massa andra grejer, till exempel så vill de rödgröna satsa på feministiskt självförsvar och ekologiska måltider. Det är också viktigt, men i skolan ska kunskapsuppdraget vara centralt, säger Helene Odenjung.

”Skolan är inte isolerad”

Karin Pleijel håller inte med om kritiken och säger att de rödgröna aldrig satsat mer på skolan än vad de gjort i senaste budgeten. Och skolan måste verka i samhället. Därav behov av både självförsvar och ekologisk mat på menyn.

– Skolan är en del av samhället och där förekommer diskriminering och ekologiska hot. Skolan är inte isolerad från de sakerna, och därför måste skolan vara i ett sammanhang, säger hon.

LÄS MER: Satsar 50 miljoner på minskade barngrupper i förskolan

Svårt för ensamkommande

En förklaring till de sjunkande skolresultaten är också att det har tillkommit elever som kommit som ensamkommande till Sverige. I många fall kan de varken svenska eller har gått i skola sedan tidigare.

De elever som ännu inte har ett svensk personnummer redovisas separat i sammanställningen, men även de som fått svenskt personnummer har ibland svårigheter att uppnå godkända resultat i alla ämnen.

Endast elva procent av de nyanlända i Göteborg har fått godkänt i alla ämnen.

Britt-Marie Claesson är rektor på Glöstorpsskolan på Norra Hisingen, och hon har många nyanlända elever på sin skola.

– Många saknar skolbakgrund helt och hållet, och har kommit enormt långt på kort tid. Men det är klart att det är svårt att nå våra mål när man kanske bara bott i landet under ett år, säger hon.

LÄS MER: Gratis simskola i Göteborg

Siffror i korthet

  • Andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen minskar med 1,4 procentenheter till 67,3 %.
  • Andelen elever i årskurs 6 som nått målen i alla ämnen minskar med 1,9 procentenheter till 71,9 %.
  • Det genomsnittliga meritvärdet minskar med 1,5 meritpoäng och andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram minskar med 3,3 procentenheter.
  • Andelen flickor i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen minskar med 2,5 procentenheter till 70,5 %.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.