Henrika Widmark, som levde mellan 1848-1920, fångade Louise Lindholms intresse då hon arbetade med boken ”De besvärliga skyddshemmets vanartiga flickor”. Historieläraren från Göteborg fascinerades av hur Henrika Widmark, på egen hand byggt en mindre herrgård utanför Lysekil.
– Hon gifte sig aldrig och gjorde vad hon ville själv. Det var en bedrift i en tid som var allt annat än jämställd för kvinnan, säger Louise Lindblom.
Hon tillhörde klicken
Vid närmare efterforskning upptäckte Louise Lindblom att Henrika Widmark varit drivande i dåtidens kvinnorörelse.
– Hon fanns inte med i frontlinjen, som Karolina Widerström och Ellen Key. Men hon tillhörde klicken och var känd av sin dåtid och publicerade sig på flera sätt.
Till vardags arbetar Louise Lindblom som historie- och bildlärare på en högstadieskola i Kungälv. Vid sidan om sin heltidstjänst, forskar hon och skriver böcker.
Herrgården blev ett barnhem
På lördagskvällen mottar hon ett stipendium från Kvinnliga akademikers förening. 30 000 kronor delas ut från Siri Jacobsons minnesfond som ska användas till arbetet med boken om den okända kvinnorättskämpen från Lysekil, Henrika Widmark. Biografin väntas bli färdig under 2017.
– Jag kommer att fortsätta forska och ta fram uppgifter i allehanda arkiv. Det kan nog framkomma en hel del om den här kvinnan, säger Louise Lindblom.
Herrgården som Henrika Widemark lät bygga utanför Lysekil blev, efter hennes död, uppköpt av Göteborgs stad. Kommunen använde huset som skyddsboende för flickor. Numera är huset rivet, på platsen i dag finns en helt annan typ av verksamhet.
– På exakt samma plats i dag ligger Vann spa, berättar Louise Lindblom.
Genus och jämställdhet är frågor som alltid intresserat.
– Jag vill ha ett jämställt samhälle och historien är viktigt för att se vilka som gått för oss och engagerat sig.