• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Christer Selander fick ersättning,Johnnie Lindén fick det inte. Foto: SVT

Staten lovade 250.000 kronor till vanvårdade – mer än hälften fick ingenting

Uppdaterad
Publicerad

Johnnie och Christer var på samma barnhem och utsattes båda för liknande övergrepp. Den ene fick 250.000 kronor, den andre ingenting.

Christer Selander och Johnnie Lindén var på samma barnhem utanför Alingsås under några år i början av 1960-talet. De utsattes för liknande övergrepp, det kunde handla om fysiskt våld, rena bestraffningar.

– Låg man och pratade lite på kvällen med rumskompisen fick man gå upp och ställa sig mot en vägg, rörde man sig fick man en nacksmäll, berättar Christer.

Och Johnnie utsattes för sexuella övergrepp.

– Föreståndaren var nere i underlivet på mig flera gånger.

Båda två sökte ersättning: Christer fick, Johnnie fick inte.

– För mig är det obegripligt att inte Johnnie har fått. Vi har varit där samtidigt, råkat ut för samma jävliga elände.

Mer än hälften nekas

Johnnie berättar att han känner sig dubbelt kränkt, först som barn på barnhemmet och nu som vuxen av ersättningsnämnden.

– Jag tycker att det är orättfärdigt hur det här gått till, säger han.

Av de närmare 5.000 personer som sökt ersättning har 54 procent fått avslag och Göran Johansson som ledde den så kallade vanvårdsutredningen är i dag kritisk. 

– Det är ju utan jämförelse en skrämmande hög siffra. Det brukar ligga på 10- 20 procent i vissa länder och vi hade trott att det skulle vara betydligt fler som skulle få ersättning.

Avsatte en miljard

Göran Johansson menar att orsaken till att så få till slut fick ersättning är att den lag som skrevs efter vanvårdsutredningen blev alldeles för sträng, att kraven på den enskilde för att bevisa allvarlig vanvård blev alldeles för höga.

– Det bör antingen ha varit en fruktansvärd dålig proposition som skrevs, att man inte begrep bättre, var inkompetent. Eller också var man en lydig dräng till en regering som ville spara pengar, säger Johansson.

Och pengar sparades, en miljard kronor avsattes i budgetpropositionen men bara en halv miljard betalades ut. Så staten, som bett om ursäkt och lovat en ersättning till dem som placerats på barnhem och utsatts för övergrepp sparade i slutändan en halv miljard på dom vanvårdade.

Varken Eivor Stavström och Johnnie Lindén har gett upp utan fortsätter att driva kampen för att få rätt.

Johnnie har tillsammans med elva andra med hjälp av en advokat stämt staten till Europadomstolen.

– På längre sikt tycker jag inte att det är bra för Sverige som nation, att inte kunna fullborda en sån här sak. Det är en fråga om medmänsklighet och humanism att inte få ett bra avslut på det, säger han.

Fakta: Vanvårdade fosterbarn

  • Mellan åren 1920-95 placerades minst 250.000 barn i fosterhem och barnhem.
  • Utredningar har visat att kränkningar, övergrepp och vanvård förekom på institutioner men i okänd omfattning..
  • 2011 föreslog upprättelseutredningen att dom som mellan åren 1920-1980 vanvårdats i barn eller fosterhem skulle kunna söka en ersättning på 250.000 kronor.
  • Ersättningsnämnden bildades den 1 januari 2013. Hit skulle de vanvårdade vända sig för att i samtal berätta om den vanvård de drabbats av och efter det har nämnden avgjort vilka som varit berättigade till ersättning.
  • Ersättningsnämnden avslutar sitt arbetet nu i juni och vi har facit.
  • För förstagångsansökningar har 2192 beviljats och 2602 avslagits vilket ger 46 procent bifall och 54 procent avslag
  • Det är många fler som fått avslag än beräknat, i budgetpropositionen avsattes cirka en miljard kronor till ersättning men bara hälften har använts, så staten har sparat en halv miljard på de vanvårdade.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.