Enligt Migrationsverkets statistik har det anlänt drygt 5 000 ukrainska barn och ungdomar i skolåldern 6-18 år till Sverige. De flesta har kommit till Skåne län, Västra Götalands län och Stockholms län.

Migrationsverket har inte gjort några prognoser över hur många barn som behöver beredas plats i skolan. Enligt Skolverket går flera av flyktingarna fortfarande i ukrainsk skola digitalt.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar att samtliga kommuner planerar inför mottagandet, fast det är mer oklart vad som verkligen sker i praktiken. Skolverket har ännu ingen överblick över hur långt kommunerna kommit i förberedelser för att ta emot ukrainska skolbarn, men utgår från att alla är mer förberedda nu än 2015.

Stora utmaningar

Kommunerna står inför stora utmaningar konstaterar Lärarnas riksförbund.

– Det kommer att kosta ganska mycket pengar för det behövs lokaler, lärare och framförallt lärare som kan ukrainska, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Men i Grästorp har kommunen varit snabb och aktiv. Kommunalrådet Kent Larsson (M) föreslog att kommunen själv skulle ordna med bussar som hämtar ukrainska flyktingar i Polen. Alla partier gick samman och bildade i en ideell förening. Mindre än en vecka senare hade 70-tal flyktingar fått nya hem i Grästorp – bland dem 26 grundskoleelever.

– Det vi praktiskt gör är att vi rekryterar studiehandledare, modersmålslärare och också lärare i svenska som andraspråk, säger Eva Dahl, skolchef i Grästorp.

Mamman: ”Viktigast att barnen är i säkerhet”

När SVT Nyheter träffar några av barnen och deras mammor har det gått mindre än två dygn sedan de kom till Grästorp. Nyss var de i sina hemstäder i Ukraina – Kiev, Charkiv och Sumy. Nu på promenad i Grästorp. Mammor med barn som snart kan börja svensk skola.

– Vi är mycket tacksamma för att ni hjälper oss, säger Svetlana som flytt med sin dotter från Kiev.

Ändå är det inte skolan mammorna tänker på när vi träffar dem i Grästorp mindre än två dygn efter att de anlänt.

– Det viktigaste för oss är att barnen är i säkerhet, säger Halyna som flytt från Sumy, en gränsstad mot Ryssland som enligt Halyna var en av de första att attackeras.